Nöjesskattens betydelse för svensk nöjesindustri : En kartläggning av nöjesskatten och dess effekt på verksamheten Uddevalla Teater AB 1925-1939

Sammanfattning: Hösten 1919 i Sverige tillsattes en skatt som skulle beskatta nöjestillställningar. Dess främsta uppgift var att indriva intäkter till kommunkassan. Anledningen till denna skatts uppkomst var att Sverige stod med ekonomiska problem efter första världskrigets slut och behövde nu ta till vissa åtgärder för att stabilisera den igen. En av dessa åtgärder var att tillsätta nya skatter, vilket nöjesskatten, som den kom att kallas, var en av dem. Nöjesskatten är en så kallad punktskatt. En punktskatts uppgift är att indriva ökad inkomst till staten. Sijbren Cnossen diskuterar punktskatters påverkan i sin avhandling The Economics of Excise Taxation, han diskuterar främst varorna tobak och alkohol som har ”punktbeskattats”. Han diskuterar att specifika varor som tobak och alkohol fungerar att sätta punktskatt på just för att de är specifika och lätta att administrerar. I min undersökning har jag undersökt vad nöjesskatten som lag egentligen innebar och om det fanns några oenigheter till vilka nöjestillställningar som skulle beskattas. Nöjesskatten innebar att nästan alla form av nöjen som var aktuella första halvan av 1900-talet skulle beskattas, dit räknades inte bara teater utan även travkörning och luftballongsflygning. Det har även visat sig att det fanns en hel del oenigheter om vad som bör räknas som nöjestillställning alls, vad som trots att det var en nöjesställning inte borde beskattas och vad som borde beskattas men lägre än annat. Efter att ha identifierat nöjesskatten så valde jag att titta på hur en teater- och biografverksamhet handskades med den mellan perioden 1925-1939 och verksamheten jag valt är Uddevalla Teater AB i staden Uddevalla på Sveriges västra kust. Det visade sig att teatern i Uddevalla inte betalade nöjesskatten en enda gång under den perioden jag undersökt.