Idrottsvärlden och idrottsvärden: ungdomsfotbollstränare och fotbollsungdomars fostran

Sammanfattning: I ett samhälle som präglas av stora förändringar i såväl hem som skola blir idrottsföreningen uppenbart en viktig källa för gemenskap, tillhörighet och inte minst glädje för barn och ungdomar. Fotbollsföreningarna har en fostrande aspekt på sin verksamhet och trots förbunds och klubbars policydokument överlåts stort ansvar på de enskilda ledarna. Dessa ledare är centrala för denna uppsats vars syfte är att undersöka ungdomsfotbolltränarens roll som samhällsfostrare, hur dessa ledare upplever sina roller samt betydelsen av uppdraget sett utifrån ett samhällsperspektiv. Den fenomenologiska forskningstraditionen har fungerat som utgångspunkt och kvalitativt inriktade intervjustudier med fem fotbollstränare med ungdomsansvar i föreningar inom Lunds kommun har varit instrumentet. Studien visade att ledarna tillmätte sitt uppdrag mycket stor social betydelse, såväl i förhållande till påverkansaspekten gentemot barnen och ungdomarna som för dem själva och deras engagemang. Som förebilder och ”extraföräldrar” gav ledarna uttryck för behovet av andra vuxna när familj och skola sviker i dagens samhälle, och för betydelsen av organiserade fritidsaktiviteter för barn och ungdomar. Bristen på ledare beskrevs inverka negativt på tränarnas arbete, när de tvingas göra avkall på sina såväl idrottsliga som sociala ambitioner. Studiens ledares upplevelse av uppdragets sociala karaktär kan betraktas vara ett sätt att ge utlopp för det sociala patos som anses känneteckna idrottsrörelsens ideella ledare och som får allt mindre utrymme i samhället i övrigt. De pedagogiska och sociala elementen lyser med sin frånvaro i fotbollens centrala utbildning, och anses därför vara egenskaper endast möjliga att erhålla utanför idrottsvärlden, vilket kan bidra till intervjustudiens ledares försök att uppvärdera det egna uppdragets betydelse.