Covid-19-pandemins konsekvenser på svenskt näringsliv - en Space Syntax analys

Detta är en Master-uppsats från Lunds universitet/Fastighetsvetenskap

Sammanfattning: I december 2019 upptäckte smittskyddsmyndigheten i Kina ett helt nytt virus som senare skulle visa sig spridas och bryta ut till en pandemi över hela världen. Viruset har sedan dess fått namnet SARS-CoV-2 och bidrar till sjukdomen Covid-19. Viruset upptäcktes och identifierades för första gången i staden Wuhan i Hubeiprovinsen, för att sedan spridas till ett stort antal länder över hela världen. Den nuvarande situationen (2021-01-01) i världen präglas av den pågående pandemin med omkring 60 miljoner fall av smitta, olyckliga dödsfall och en stor osäkerhet om framtiden. Pandemin har bidragit till allmän försiktighet, stängda gränser och en minskad konsumtion i fysisk handel. Rapporter från Google visar att restriktionerna i Sverige har bidragit till att 24% färre besökte platser som restauranger, kaféer, köpcentra, nöjesparker, museer, bibliotek och biografer (Google, 2020). I samma takt som den fysiska handeln minskar så ökar också takten av näthandel. Till följd av allmän försiktighet och oro för smittspridning så har det varit möjligt att observera, inte bara minskade öppettider eller permitteringar, utan också fler konkurser och högre arbetslöshet. Syftet med studien är att undersöka samband och skapa förståelse för vilka effekter som covid-19-pandemin haft på hotell, restauranger och detaljhandel i Sverige. Den första delen av studien använder sig av Space Syntax för att analysera hur butiker, hotell och restauranger har överlevt pandemin beroende på lokalisering och i vilken utsträckning de är integrerade i vägnätet. Den andra delen av studien genomförs med kvantitativt synsätt och analyserar effekter på butiker, hotell och restauranger i Sveriges alla kommuner. Analysen genomförs genom regressionsanalys för att hitta regionala skillnader i konkurser och arbetslöshet med hjälp av faktorer för befolkning, registrerade fall av covid-19-smitta och exponering för gränshandel. I studien kombineras spatial analys och urbanekonomiska teorier för att besvara studiens frågeställningar och hypoteser. Eftersom urban ekonomi är en skärningspunkt mellan ekonomi och geografi så möjliggör detta för att kombinera informationen om konkurser och arbetslöshet med spatial analys. För att ta sig an frågeställningarna implementeras analyser för att finna samband och förklara uppkomsten av förändringar av konkurser och arbetslöshet. Resultat och slutsatser från studien avser att ge stöd och riktlinjer för att i framtiden bättre kunna optimera och anpassa verksamheter vid liknande krissituationer. Resultaten från den första inledande studien visar på hur butiker, restauranger och hotell lokaliserade i bakgrundsnätet har visat på högre utsatthet för konkurser. Sambandet grundas i att olika värden aktiverar olika delar av nätverket i en stad. Den andra delen av studien indikerar att butiker, restauranger och hotell i kommuner med större befolkning har visat på större sårbarhet för konkurser och arbetslöshet som effekt av covid-19-pandemin. Sambandet bygger i enlighet med kumulativ attraktion på att kommuner med större befolkning i normaltillstånd upplever större flöden av människor på samma ytor. Till följd av både inpendling för fritids- och arbetsändamål och den ursprunglig befolkning i en stad som utnyttjar differentierade områden, så blir det fler människor på samma yta, vilket i sig bidrar till högre trängsel och smittorisk.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)