Hantering av PAH-kontaminerad asfalt

Sammanfattning: Hantering av PAH kontaminerad asfalt har i denna rapport studerats med syftet att utreda moment som berör hanteringen från de tidiga projekteringsfaserna fram till slutlig förvaring, destruktion eller återvinning av den kontaminerade asfalten. I rapporten följs denna tidslinje från litteraturstudien, där läsaren får med sig en allmän och fördjupad kunskap om det berörda ämnet, till konkreta metoder och redovisning av resultat från specifika fall och moment som undersökts. Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) består av 100-tals föreningar och förekommer i flera sammanhang som exempelvis vedeldning och äldre asfaltsbeläggningar. Stenkolstjära användes som tillsats i bindemedel fram tills att det upptäcktes att det innehöll höga halter PAH vilket kan innehålla cancerogena föreningar. Det är främst äldre beläggningar som innehåller höga halter PAH. De många föreningarna har vidare begränsats till 16 enskilda föreningar (16PAH) som prioriterats och studerats närmare. I denna rapport studeras endast 16PAH vilket är relevant för asfaltsbeläggningar. Ledande för denna rapport har varit att utreda åtgärdsval utifrån när det är dels ekonomiskt, och dels miljö- och klimatmässigt försvarbart att dela upp asfaltsmassorna i återvinning (ÅV) och deponi. Alternativet till uppdelning av asfaltsmassorna är att riva hela vägkonstruktionen samt transportera all massa till deponi, vilket i vissa fall kan vara mer rationellt. Initialt har detta utretts genom att studera vilken provtagningsstrategi som bör eftersträvas för att erhålla representativa provtagningsresultat. Detta för att vidare kunna utreda hur mängden kontaminerad asfalt innehållande 16PAH kan kvantifieras. Åtgärdsvalen har undersökts med syftet att identifiera ekonomisk- och miljömässig lönsamhet och väga detta mot nyttan som respektive åtgärd har för att upprätta en hållbar arbetsmetodik för hantering av kontaminerad asfalt. Det har utförts en kvalitativ intervjustudie där flera kommuner i olika storlekar (invånarantal) och geografisk placering har intervjuats med syftet att studera dagslägets arbetsmetodiker och problematik med hanteringen av PAH-kontaminerad asfalt. Respondenterna har olika yrkesroller och de intervjuade kommunerna är Malmö stad, Helsingborg kommun, Göteborg stad, Stockholms stad samt Östersund kommun. För att jämföra åtgärdsalternativen har ett beräkningsverktyg utformats för att avbilda verkliga projekt och studera bärande variabler. Genom Monte Carlo simuleringar har sannolikheten för utfall av respektive åtgärd studerats. Det har studerats fyra fiktiva projektstorlekar mellan 30–2500 m2. Resultaten har mynnat ut i rekommendationer för projektstorlekar 30–2500 m2 som vanligtvis utförs inom kommuner runt om i Sverige. Nedan listas rapportens viktigaste slutsatser: • Att riva samtliga lager och transportera asfaltsmassorna till deponi är med högst sannolikhet (71–100%) den ekonomiskt mest lönsamma åtgärden. • Det bör eftersträvas att massorna delas upp i återvinning/deponi för att minimera ett projekts klimatpåverkan. • Kvantifiering av 16PAH kontaminerad asfalt kan utifrån representativ provtagningsdata erhållas genom enklare beräkningar av volymer och massor. • Individuell bedömning av varje enskilt projekt bör alltid utföras. I rapporten presenteras även förslag på provtagningsstrategier för att erhålla representativ provtagningsdata. Val av provtagningsstrategi varierar beroende på respektive projektets karaktär och bärande för valet är att väga nyttor mot kostnader och endast välja på sådant sätt att nyttorna är större än kostnaderna.