Jämförelse av skatterättsliga holdingbolagsregler - Casestudie avseende Sverige, Danmark och Nederländerna

Sammanfattning: Alla företag har en rad utgifter i sin verksamhet och företagen strävar efter att hålla kostnaderna nere. Skatter är en kostnad för företagen och man vill därför minimera dessa så mycket som möjligt. Multinationella företag har därför ett intresse av att analysera skattereglerna i olika länder innan man fattar beslut om olika strukturer för sin verksamhet. Många företag använder sig idag av så kallade holdingbolag för att göra skattebesparingar på sitt ägande. Landet som huvudkontoret är etablerat i kanske inte lämpar sig för ägande på grund av mindre förmånliga skatteregler. Därför kan det vara ett lämpligt alternativ att placera ägandet i ett holdingbolag i en skattevänlig jurisdiktion. Därtill är även andra faktorer viktiga i beslutsmaterialet vid en etablering. Bland annat är det vid holdingbolagsetablerandet intressant med låga bolagskatter, hur underkapitaliseringsreglerna ser ut, om staten i fråga har sådana samt om staten har många dubbelbeskattningsavtal. Uppsatsens syfte är att utifrån ett amerikanskt bolag stationerat i New York välja ett av tre länder där det från det amerikanska bolagets synvinkel kan vara skattemässigt mest intressant att placera ett holdingbolag utifrån ett ägande i tredje stat. Som tredje stat används Estland i denna uppsats. Vid en sådan etablering kan det även vara intressant att ta hänsyn till ländernas underkapitaliseringsregler, eftersom ett utnyttjande av förmånliga sådana regler kan innebära stora skattevinster. Förutom att utreda vilket land som totalt erbjuder de förmånligaste reglerna finns det även andra intressanta aspekter som skall belysas. Uppsatsen kommer till exempel att visa hur Sverige står sig internationellt i konkurrensen med att locka till sig koncernbolags etableringar av holdingbolag. Med det menar jag att den komparativa genomgången av ländernas regler för näringsbetingade andelar kommer att visa på vissa skillnader som kan vara viktiga i konkurrenshänseende. Vidare är även andra faktorer viktiga, till exempel till ländernas (Sverige, Danmark, Nederländerna) dubbelbeskattningsavtal med ifrågavarande lands moderbolag särskilt ifråga om regler för utdelning och källskatter. Vidare måste man även ta hänsyn till vilket tredje land holdingbolaget skall utöva ägandet i samt de beskattningsförhållanden som råder där samt eventuella källskatter som kan träffa transaktionerna från Estland till holdingbolagslandet bland annat. Sverige, Danmark och Nederländerna har alla skatteregler för näringsbetingade andelar. Av dessa följer att alla tre länderna har skattelättnader för andelar som bolag i dessa länder innehar i bolag även i andra länder. Dock är det endast Sverige som inte har några krav på ägandet ifråga om kortaste innehavstid. I övrigt finns även andra skillnader i reglerna om innehav. Eftersom Nederländerna har varit populärt val av holdingbolagsland kan det vara intressant att se hur två skandinaviska länder står sig i konkurrensen, särskilt som både Danmark och Sverige gjort sig mer konkurrenskraftiga i holdingbolagshänseende. Dubbelbeskattningsavtal träffas mellan stater av flera anledningar. Det mest betydelsefulla syftet är att de avser att förhindra att en viss inkomst beskattas två gånger. Man kan se reglerna som allokeringsregler. De allokerar inkomster till en kontraktsslutande stat. Vidare innehåller avtalen regler om maximinivåer för olika typer av inhemska skatter. Uppsatsen tar upp skatteavtalen som länderna i studien har med USA och de poster som är intressanta. I kapitel fem presenteras skatteberäkningar för utdelning som skickas från en tredje stat till vart och ett av holdingbolagsjurisdiktionerna för att sedan slussas vidare till det amerikanska moderbolaget.