”Just nu har vi svårt att få till någon planeringstid alls…” : En studie om förskollärares förutsättningar inför planering av utvecklingssamtal

Sammanfattning: Syftet med den här studien är att synliggöra några förskollärares olika uppfattningar om planering inför utvecklingssamtal. För att uppnå studiens syfte har vi tagit stöd i frågeställningarna; Vilka förutsättningar har några förskollärare inför utvecklingssamtal? samt Vad anser några förskollärare vara viktigt i förberedelserna inför utvecklingssamtal? Metoden som användes för insamling av data var kvalitativa intervjuer med fem respondenter. Resultatet har tolkats och analyserats med stöd i socialkonstruktionistiskt perspektiv.   Förskollärarna finner det problematiskt att hitta tid för planering, och då framförallt tid för planering av utvecklingssamtal när dessa står på agendan. För några av förskollärarna genomförs planeringen gemensamt i arbetslaget, medan de andra delar upp verksamhetens barn mellan pedagogerna i arbetslaget för att till största del planera utvecklingssamtalet på egen hand. I planeringen ingår att gå igenom barnets utveckling i verksamheten samt samla in tidigare genomförd dokumentation. Inför utvecklingssamtal som innehåller vad förskollärarna upplever som svåra samtalsämnen, till exempel samtalsämnen som berör avvikelser i barnets utveckling, tar förskollärarna gärna stöd av rektor och/eller specialpedagog. Planeringen genomförs med lite extra struktur och med en mer mental förberedelse.   I det material som används inför utvecklingssamtal finns frågor som berör barnets trivsel och utveckling på förskolan. Underlaget som delges vårdnadshavarna finns endast på svenska och anpassas inte på något annat sätt till de som ska delta i utvecklingssamtalet. Förskollärarna uppger att de inte bedömer barnets kunskaper och förmågor inför utvecklingssamtalet, men att de observerar hur barnet verkar trivas och hur verksamheten ska kunna utvecklas för att barnet ska få bästa möjliga förutsättningar till utveckling.