Faktiska fel enligt 4 kap 19 § jordabalken

Sammanfattning: Vi har valt Folke Grauers' uppdelning i konkret och abstrakt standard. Denna uppdelning är inte helt okritiserad i den juridiska debatten och bland kritikerna finns Anders Victorin och Lena Olsen som i ett inlägg i Juridisk Tidsskrift ifrågasätter Grauers på några punkter. Victorin och Olsen menar att gränsdragningen mellan konkret och abstrakt standard sker ''efter en glidande skala'' och att den inte är så skarp som de försöker göra gällande att Grauers' modell är. Anledningen till att vi valt Grauers' disposition är att den är mera lätthanterlig och precis som Grauers visat, blir resultatet av felbedömningen i stort sett alltid detsamma oavsett vilken framställningsmodell man väljer. Samtliga felbedömningsmoment måste ju ingå oavsett vilket alternativ man väljer. Grauers' framställning skiljer sig mot andra framställningar i doktrinen på så sätt att Grauers' framställning är mera lättillgänglig, medan andra författare som t.ex. Jan Hellners modell framförallt har karaktären av att vara akademisk. Se JT 1991-92, s. 355-359 och s. 783-792 samt Elfström, Jan, Fel i fastighet, 2 utg., Stockholm 1996, s. 232 Det förekommer två standardtyper i köprätten, nämligen konkret standard och abstrakt standard. En del omständigheter är gemensamma för båda standardtyperna. Dessa tar vi upp till diskussion under rubriken 2. Vi tar därefter upp de omständigheter som särskilt gäller för konkreta fel, vilket vi gör under rubriken 3. Vad som särskilt gäller för abstrakta fel tar vi upp under rubriken 4. Våra egna slutsatser och resonemang har vi valt att placera i anslutning till den löpande texten. Vi avslutar med att under rubriken 5 redogöra för källmaterialet och med att under rubriken 6 presentera de rättsfall som vi lagt till grund för denna uppsats.