Framgångsfaktorer i läsundervisningen : en studie om lärares syn på framgångsfaktorer i läsundervisningen i förskoleklass och de tidiga skolåren, särskilt för barn som får svårigheter i sin läsinlärning

Sammanfattning: Lässvårigheter skapar i förlängningen snävare gränser för utbildning, social status och personlig utveckling i största allmänhet. Att uppmärksamma tidiga kända tecken på läs-svårigheter och agera utefter detta, är därför en oerhört viktig del i lärarens vardag (Elbro, 2004). I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94 (1998), sägs att varje elev genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska få möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. Undervisningen ska också anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Barns tankar formas av det språk som omger dem, och barn utvecklas i den sociala interaktionen. Språket har fått en allt större roll i undervisningen sedan den senaste läroplanen infördes. Vygotskij (1999) menar att språket har en stor betydelse för allt lärande och att det leder barnets utveckling framåt. Studien syftar till att undersöka lärares syn på framgångsfaktorer vid läsundervisningen i förskoleklassen och de tidiga skolåren, särskilt för barn som får svårigheter i sin läsinlärning. När vi diskuterade vår uppsats utformning och forskningsmetodiska närmande var vi överens om att en kvalitativ intervjuundersökning passade vårt syfte bäst. Urvalet till studien var sammanlagt 10 pedagoger (5 som är lärare i förskoleklass och resterande i grundskolanstidiga år) från tre kommuner i västra Sverige. Vi har använt oss av intervjuer som undersökningsinstrument för att ta del av pedagogers uppfattningar om ”viktiga faktorer vid läsundervisningen”, ”strategier att identifiera svårigheter” och ”pedagogiskt arbete vid problem i läsinlärningen”. Resultat: Det finns stora likheter mellan vad förskollärare och lärare anser vara viktiga faktorer i läsundervisningen. Det som skiljer dem åt är förskollärarnas fokus på leken och lärares fokus på individualisering och föräldrasamverkan. För att identifiera svårigheter vid läsinlärningenanvänder sig både förskollärare och lärare av samma kategorier: sin egen erfarenhet, kartläggning i det dagliga arbetet, samverkan i kollegiet och tester. Förskollärarna fokuserar naturligt mer på talet, medan lärarna tittar mer på den begynnande läsinlärningen och den processen.Framgångsfaktorerna i läsundervisningen vid svårigheter skiljer sig något åt mellan de två lärargrupperna. Förskollärarna trycker mer på gruppen och lek/skapande verksamhet, medan lärarna ser till individualisering, motivation/självförtroende och praktiskt arbete med läsning. Gemensamt anser de slutligen att föräldrasamverkan och stöd från kollegiet är två andra viktiga framgångsfaktorer.