Samverkan i form av SSPF : Är det rätt väg att gå?

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Centrum för socialt arbete - CESAR

Sammanfattning: I vår studie har vi undersökt hur samverkan inom verksamheten SSPF (samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid) i Uppsala kommun fungerar enligt aktörerna. Vi avsåg att undersöka aktörernas uppfattning av hur samverkan fungerar och ifall uppfattningen skiljde sig mellan de olika yrkesgrupperna. Fokus för uppsatsen var således inte att mäta effekterna av insatser som utförts via SSPF:s verksamhet. Studien har utgått från tidigare forskning om lyckad samverkan genom engagemang, lyhördhet, tillgänglighet och tillit, samt omständigheter som utgör hinder för samverkan såsom; bristande samsyn, oförståelse för andra aktörers uppdrag och skiljande regleringar. Detta, tillsammans med vårt teoretiska ramverk, gav en övergripande bild av forskningsfältet och verkade som underlag för analys och diskussion kring resultatet. Det teoretiska ramverket bestod av begrepp som gräsrotsbyråkrati, roller och handlingsutrymme som alla kopplas samman till begreppet samverkan. Det empiriska materialet bestod av data från vår genomförda enkätstudie om SSPF–samverkan i Uppsala kommun. Till den jämförande analysen genomfördes Chi 2 – tester. Utifrån resultatet kunde vi utläsa att aktörerna inom SSPF ansåg att samverkan hade bidragit till nytta i störst utsträckning i form av "Informationsutbyte", "Helhetssynen på ungdomar i riskfyllda situationer" och "Kontaktvägar".  De förhållanden som aktörerna ansåg utgjorde hinder för SSPF-samverkan i störst utsträckning var "Bristande ekonomiska resurser", ""Krockande" lagstiftning och regelverk" och "Bristande personalresurser". Mellan yrkesgrupperna skola, socialtjänst och fritid förekom signifikanta skillnader för variabeln ""Krockande" lagstiftning eller regelverk” som hinder för SSPF-samverkan. För yrkesgrupperna skola och fritid fanns signifikanta skillnader för variablerna ”Bristande personalresurser” som hinder och ”Kontaktvägar” som nytta. Slutligen påvisades även signifikanta värden mellan yrkesgrupperna socialtjänst och fritid gällande ”Bristande/oklart beslutsmandat”.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)