Skönlitteratur i modersmålsundervisning : - nyckeln till djupförståelse om omvärlden

Sammanfattning: I studien undersöks skillnaden mellan hur en grupp gymnasieelever som ges ingen elleromfattande bakgrundsinformation tenderar att förstå och bearbeta budskapen i den polskateaterpjäsen Vår klass (Nasza klasa) av Tadeusz Slobodzianek.Några elever får göra tolkningar utifrån sina tidigare erfarenheter och genomtidigare inhämtad kunskap medan andra får en omfattande förförståelse som tillhandahållsav den vägledande läraren/intevjuaren. Föremålet för undersökningen är betydelsen avFöremålet för undersökningen är betydelsen av förförståelsen och i vilken gradförförståelsen respektive bristen på den påverkar, färgar eller begränsar tolkningen ochdjupförståelsen.Den teoretiska grunden utgörs av teorier kring förförståelsen och denhermeneutiska cirkeln samt den interkulturella metoden. Rosenblatts och Langersreceptionsteorier som lyfter fram interaktionen mellan läsaren och texten och som harbetydelse för läsarens tolkningar och förståelse av texten är också centrala förundersökningen. Den interkulturella metoden visar i sin tur hur man i vårt mångkulturellasamhälle kan undervisa realia och kultur på ett adekvat sätt.Vidare förklaras termerna tvåspråkighet, flerspråkighet (samt dess indelning i L1och L2 m m.) utifrån dess betydelse för språkforskningen. Teorin om Third Culture Kids(TCK) bidrar till att undersöka huruvida modersmålselevernas flerspråkighet påverkarderas tvärkulturella kompetens, deras syn på och attityder till olika samhällsproblem ochhistoriska fakta. Undersökningen är en kvalitativ enkät- och diskussionsstudie med tvåelevgrupper med olika förutsättningar (gruppen utan bakgrundinformation och gruppenmed förförståelsen).Resultaten visar att förförståelsen har en avgörande betydelse för elevernastolkningar. Rosenblatts och Langers receptionsteorier finner stöd i elevernas reflektionerkring pjäsen då båda grupper tolkade den på sitt sätt och utifrån egna förutsättningar.Vidare kunde konstateras att den interkulturella metoden är lämpligast att använda imodersmålsundervisningen då det krävs kunskaper om det som är språkligt och kulturelltannorlunda för att påverka attityder och skapa reflektion kring omvärlden.