Synen på nationalsocialismen i Svenska kyrkan under 1930- och 1940-talen. En text- och diskursanalys

Sammanfattning: Syftet med den här uppsatsen var att analysera synen på nationalsocialism i de svenskkyrkliga tidningarna Göteborgs Stifts-Tidning, Kyrka och folk, Svensk kyrkotidning och Vår Lösen. Jag har fokuserat på vad tidningarna ansåg vara positivt respektive negativt med nationalsocialismen samt på vilka grunder de tog ställning på det ena eller andra sättet, hur de motiverade sina åsikter samt vilka förändringar som skedde över tid. Jag har använt mig av en kombination av ett text- och diskursanalys ett diskursanalytiskt angreppssätt, vilket innebär att jag analyserat vilka begrepp, värdeladdade uttryck och retoriska inslag som artikuleras i de valda artiklarna och relaterat dessa till en större kyrkopolitisk kontext. I de fyra tidningar som undersökts i denna uppsats framträder tre olika linjer i sättet att se på nationalsocialismen och den nazistiska regimen i Tyskland. Den första linjen som i huvudsak företräds av Göteborgs Stifts-Tidning innebär en övervägande positiv syn på nationalsocialismen under hela perioden. Den andra linjen företräds av Kyrka och folk och Svensk kyrkotidning och karakteriseras av en positiv syn på den nationalsocialistiska politiken i stort och en negativ hållning till den tyska kyrkopolitiken. Den tredje och sista linjen som företräds av Vår Lösen och kan betecknas som en neutral linje. Tidningen tar inte upp utrikespolitiska frågor annat än om saken anses ha ett direkt kyrkligt intresse, och den diskuterar nationalsocialismen endast indirekt i artiklar om konflikten mellan kyrka och statsmakt. Mina undersökning ligger i linje med tidigare forskning på området, men jag har också kunnat lyfta fram en del nya resultat genom att fokusera på de diskurser som framträder i de aktuella artiklarna och de nyckelord som formade dessa. Min analys visar att dessa diskurser präglas å ena sidan av frågan om relationen mellan kyrka och stat och å den andra av en latent antikatolicism. Den nationalsocialistiska regimen ses i vissa fall som ett värn mot kommunism, ateism och katolicism, i andra fall som ett hot mot evangelisk-lutherska kyrkliga intressen.