Masshantering vid infrastrukturprojekt : Ökad användbarhet och minskade transportlängder av överskottsmassor
Sammanfattning: Hållbar utveckling är högst aktuellt i hela samhället. Bygg- och anläggningsbranschen står för en utmaning med att uppehålla en hög byggtakt som bemöter behovet av ny infrastruktur samtidigt som Sveriges miljömål med hänsyn till hållbar utveckling ska uppnås. Idag hanteras massor från schaktarbete inte till sin fulla potential. För att uppnå Sveriges miljömål krävs det att massor används i större utsträckning för att minimera mängden överskott som uppstår. Även transportlängder för masshantering behöver minimeras för att miljömålen ska kunna uppnås. Syftet med denna studie är att redogöra hur masshantering vid infrastrukturprojekt kan bli mer miljömässigt lönsam. Studien redogör för hur användbarheten av massor kan genomföras i större utsträckning samt hur transportlängderna av massor kan minimera. Målet är att undersöka hur massor som går till deponi samt transportlängderna kan minimeras. Studien genomförts i samarbete med Pontarius AB och med hjälp av Häv och Gräv i Östergötland AB som erhåller med information om refernsprojektet Klinga etapp 4. För att besvara studiens tre frågeställningar genomförs en litteraturstudie för att samla in den teori som presenteras. Utöver litteraturstudien granskas referensprojektets handlingar och två intervjuer genomförs. Utifrån den information som presenteras kan resultaten analyseras och slutsatser fastställas. Den planerade mängd överskottsmassor i referensprojekt blir enligt handlingarna 59 915 m3 för jordschakt och 10 716 m3 totalt för bergschakt. Mängden överskott kan i projekt minska genom god projektering där massbalans och höjdsättning är i fokus. Överskottsmassor som uppstår i projekt kan även användas i större utsträckning. Genom att jobba med gestaltning såsom vallar eller liknande kan massor som saknar användningsområde användas i projektet. Massor av sämre kvalite, exempelvis lera och silt, kan genom alternativa metoder nyttjas i byggnation för att uppnå högre användbarhet. En ökad användbarhet bidrar även till att transportmängder av massor från projekt minskar. Om massor inte ska användas inom ett projekt måste de fraktas därifrån. Detta bidrar till långa transportlängder som försvinner om massorna istället återanvänds. Även fast ökad användbarhet sker inom ett projekt finns det ändå massor som kan behövas transporteras bort. Till exempel får inte alla förorenade massor användas igen. För massor som behöver transporteras bort kan transporterna samordnas och effektiviseras för att transportlängderna ska minimeras i så stor utsträckning som möjligt. Sammanfattningsvis skulle en bättre masshantering med ökad användbarhet och minskade transportlängder leda till minskad påverkan på vår miljö vilket gynnar arbetet med Sveriges miljömål.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)