En studie av lärares uppfattningar om högläsning i ett flerspråkigt klassrum

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Malmö universitet/Fakulteten för lärande och samhälle (LS); Malmö universitet/Fakulteten för lärande och samhälle (LS)

Sammanfattning: Sverige har utvecklats till ett mångkulturellt samt etniskt och språkligt heterogent samhälle, vilket påverkar den svenska skolan som i dag är mångkulturell och omfattas av en heterogen elevsammansättning. Detta innebär att lärare måste möta och tillgodose samtliga elevers skilda behov och förutsättningar, däribland i undervisningssituationer som högläsning. Syftet med denna forskningsstudie är att studera lärares uppfattningar om högläsningen av skön- och facklitteratur. Undersökningen behandlar lärares uppfattningar om högläsningens syfte och arbetsformer i undervisningen av flerspråkiga elever i årskurs 1 och årskurs 3. Undersökningen utgår från frågeställningarna: Vilka funktioner beskriver lärarna att högläsningen har för eleverna? Hur resonerar lärarna kring aktiviteter relaterade till högläsningen? Hur resonerar lärarna kring textval relaterade till högläsningen? Studien utgår från ett urval av teoretiska perspektiv och begrepp, vilka är litteracitet, The Four Resources Model, läsandegemenskap, föreställningsvärldar och reciprok undervisning. Forskningsstudien behandlar tidigare forskning som belyser skilda aspekter av högläsning och litteraturundervisningen, exempelvis ur ett flerspråkighetsperspektiv. Vi har använt kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med sex verksamma lärare i årskurs 1 respektive årskurs 3. Resultatet visar att informanterna uppfattar att högläsningen har en språkutvecklande funktion samt stödjer elevers utveckling till läsare. Därutöver beskrivs högläsningen ha en avkopplande funktion. Det framgår i studien att lärarna beskriver sig använda olika aktiviteter i anslutning till högläsningen för att bearbeta högläsningstexter, bland annat lekaktiviteter, estetiska uttrycksformer och samtal om det lästa. Resultatet visar att valet av högläsningstexter motiveras utifrån elevernas språkliga nivåer, lärarnas erfarenheter av litteratur, klassernas temaarbeten samt elevernas erfarenheter, intressen och kulturella bakgrunder.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)