Att erkänna personen bakom patienten - En intervjustudie om omvårdnadens innebörd

Detta är en Magister-uppsats från Malmö universitet/Hälsa och samhälle

Sammanfattning: Omvårdnad är den legitimerade sjuksköterskans huvudområde inom vilket sjuksköterskor verkar såväl teoretiskt som praktiskt. Den rådande bristen på sjuksköterskor har inneburit att andra yrkesgrupper, vilka inte besitter samma kompetens inom omvårdnad som sjuksköterskan, allt oftare tagit över den patientnära omvårdnaden. Detta kan innebära att sjuksköterskans omvårdnadsansvar försvåras men även att innebörden av sjuksköterskans omvårdnad inte längre blir tydlig. Specialistsjuksköterskans ansvar ligger i att leda, planera och utveckla omvårdnadsarbetet, hur han eller hon uppfattar omvårdnad spelar därför roll för uppdraget. Syfte: Belysa sjuksköterskors uppfattningar om omvårdnadens innebörd. Metod: En kvalitativ metod har använts, individuella djupintervjuer med åtta sjuksköterskor verksamma på medicinska vårdavdelningar har genomförts, kvalitativ innehållsanalys har använts för att analysera data. Resultat: Analysen tolkades att reflektera ett övergripande tema vilket belyste sjuksköterskornas uppfattning av omvårdnadens innebörd. Temat benämndes ”Att erkänna personen bakom patienten”. Sjuksköterskorna uppfattade att omvårdnadens innebörd är att se och tillgodose mänskliga behov såväl kroppsliga som själsliga, omvårdnad innebär också att se personen i ett sammanhang både situationen här och nu i vården men också att se situationen innan och efter vårdtillfället. Omvårdnad är att arbeta efter den enskilda patientens behov och önskemål. Konklusion: Om sjuksköterskor ska kunna arbeta i enlighet med den innebörd av omvårdnad som framkommer i denna studie krävs det att hen ges möjlighet att få arbeta i den direkt patientnära omvårdnaden snarare än att som nu erhålla arbetsuppgifter som lokaliserar sjuksköterskan allt längre ifrån den patientnära omvårdnaden.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)