Att integrera undervisning i matematik och geografi : Ett projekt genomfört i årskurs fem

Sammanfattning: Arbetets syfte har varit att genomföra ett projekt där undervisningen i ämnena matematik och geografi integreras. Projektet genomfördes under fem veckor i en årskurs femma. Många elever finner ämnet matematik som tråkigt och då särskilt traditionell matematikundervisning. Eleverna ser inte nyttan med kunskapen. Strävan i projektet har varit att lyfta fram matematiken i geografiundervisningen på ett naturligt sätt. Inför eleverna har läraren kallat projektet för geografiprojektet. Det centrala i arbetet har varit att ta reda på hur eleverna har uppfattat och upplevt projektet. Vad har varit bra och vad har varit mindre bra. Har uppgifterna i projektet upplevts som roliga? Vad tycker eleverna om innehållet och arbetsformerna? Kan man lättare uppnå vissa mål som finns i kursplanerna för respektive ämnen när man arbetar integrerat? Utöver litteraturstudier är de metoder som använts deltagande observation, enkäter och intervjuer. De resultat som framkommit genom undersökningen visar att eleverna generellt sett har upplevt och uppfattat projektet som mycket tillfredställande. Eleverna har gillat både upplägg av uppgifter och det ämnesintegrerade innehållet. Det har medfört att eleverna även har tyckt att det har varit roligt att arbeta med projektets delar. En av andledningarna till att eleverna tycker så är på grund av en varierad undervisning. Andra viktiga resultat som framkommit och som kan knytas till innehållet och arbetsmetoderna är att det var viktigt att låta eleverna få vara med och bestämma. I projektet har eleverna till exempel fått vara med och påverka om de ville arbeta självständigt, i par eller i mindre grupper. Det har fungerat bra och eleverna har på så vis blivit stimulerade och motiverade till att arbeta med uppgifterna. I projektet ingick även ett grupparbete som inte föll väl ut. Det berodde till största del på bristande erfanheter av att grupparbeta, men även på bristande ämneskunskaper. Faktorer som gruppens sammansättning, att eleverna inte accepterade de roller som delgivits i grupperna medförde att vissa grupper fungerade sämre. De grupper som ändå fungerade bra hade en klar målorientering.