Sjuksköterskors erfarenheter av efterlevandesamtal : inom äldrevården på SÄBO

Sammanfattning: Bakgrund: Anhörigstöd är en av hörnstenarna i palliativ vård och det ingår att på ett strukturerat sätt stödja anhöriga. I samband med att en person avlider har de anhöriga rätt till ett efterlevandesamtal. Ett av efterlevandesamtalets syften är att fånga upp anhöriga som löper risk för att drabbas av komplicerad sorg, äldre anhöriga löper större risk att drabbas. Komplicerad sorg kräver vård då den typen av sorg ej är självläkande och  ökar risken för att drabbas av ohälsa.  Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av efterlevandesamtal inom äldrevården på SÄBO. Metod: En kvalitativ intervjustudie vars resultat utgörs av åtta semistrukturerade intervjuer som analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskor saknar utbildning i efterlevandesamtal, detta skapar en osäkerhet och nervositet som gör att samtalen inte genomförs enligt rutin eller inte genomförs alls. Trots negativa känslor inför arbetsuppgiften är majoriteten av sjuksköterskorna överens om att det är en viktig och meningsfull arbetsuppgift. Resultatet visar även att mer utbildning och stödmaterial är önskvärt.  Diskussion: Efterlevandesamtalet bör ses som ett hälsofrämjande arbete då individer som drabbas av komplicerad sorg riskerar att bli vårdkrävande vilket har en påverkan både på individ- och samhällsnivå. Det saknas kunskap hos sjuksköterskor för att upptäcka komplicerad sorg genom efterlevandesamtal och för detta krävs utbildning redan på grundnivå i sjuksköterskans utbildning.  Slutsats: Sjuksköterskor saknar utbildning, rutiner och stödmaterial för att kunna utföra efterlevandesamtal. Avsaknaden av utbildning och kännedom om efterlevandesamtal förhindrar att sjuksköterskor identifierar anhöriga som löper risk för att drabbas av komplicerad sorg. Arbetet med och utbildning i efterlevandesamtal ses som gynnsamt både på individ- och samhällsnivå.