Planering för ekologisk restaurering : en analys av Naturvårdverkets riktlinjer om regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

Detta är en Kandidat-uppsats från SLU/Dept. of Urban and Rural Development

Sammanfattning: I mars 2019 förklarade FN:s generalförsamling det kommande decenniet som The UN Decade on Ecosystem Restoration med ambitionen att skala upp restaureringen av skadade ekosystem på en global nivå. Detta understryker vikten av fungerande ekosystem och tydliggör behovet av att åtgärder vidtas för att återställa skadade ekosystem världen över. För svensk del och därmed på nationell nivå, initierades arbetet med ekologisk restaurering 2014 då Sveriges Riksdag beslutade att anta regeringens proposition En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Därefter har Naturvårdsverket, som en följd av den antagna propositionen, publicerat regionala handlingsplaner och vägledande dokument som behandlar implementeringen av ekologisk restaurering i Sverige. Denna uppsats framhåller de vetenskapliga utgångspunkterna för ekologisk restaurering utifrån tre huvudområden, nämligen 1) ekologisk restaurering som en form av klimatanpassning, 2) sociala aspekter av ekologisk restaurering, och 3) målkonflikter och problematik i förhållande till ekologisk restaurering. Genom en kvalitativ dokumentanalys redogör denna uppsats för vilken grad av hänsyn Naturvårdsverkets regionala handlingsplaner och vägledande dokument tagit i förhållande till de vetenskapliga utgångspunkterna för ekologisk restaurering. Uppsatsens slutsats är att Naturvårdsverkets riktlinjer inte ger ekologisk restaurering tillräckligt med utrymme, dock bidrar Naturvårdsverkets kommande arbete att se över ekologiska system till en bild av att de synergieffekterna som denna uppsats redogör för kommer att uppmärksammas mer i Naturvårdsverkets arbete framöver.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)