Skillnader i holklevande småfåglars revir i urban och rural miljö

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Examensarbeten i biologi

Författare: Max Söderström; [2017]

Nyckelord: Biology and Life Sciences;

Sammanfattning: Jämförelse mellan småfåglars revir i stad och i skog Sedan människan började bygga civilisationer med städer för tiotusen år sedan har andra organismer ställts inför ett val, att flytta på sig, att gå under eller att anpassa sig. Staden är ur ett biologiskt perspektiv en mycket ny miljö och det kan vara svårt att säga hur miljön påverkar de som väljer att bosätta sig här. Många djur har dock lyckats göra denna anpassning, till exempel råttor i kloakerna, rävar på bakgator och änder i stadsparksdammar. Dessa djur ger oss då ett unikt perspektiv där dessa stadsbor går att jämföra med sina mer lantliga kusiner och därmed ger oss en inblick i vilka anpassningar de har gjort och hur miljön påverkar dem. Ett av de djur som har lyckats med att leva i båda miljöerna är talgoxen (Parus major) som de flesta nog har sett, vare sig de lever i en stad eller på landet. Talgoxen är en mesfågel på 14 centimeter med ett svart huvud med vita kinder, gråa vingar och ett gult bröst över vilket det går ett svart band nästan som en slips. Denna lilla fågel går att hitta över hela landet, från Skåne i Söder och långt upp i Norrland, och har sitt revir såväl i staden som på landet och lever och frodas på båda platser. Tidigare forskning har visat att talgoxar som lever i staden sjunger i en högre frekvens och åldras snabbare. Det finns även forskning som visar på att de är mer stressade än andra talgoxar och har lägre näringsvärden. I följande experiment har skillnader mellan de två miljöerna undersökts. Skillnader som skulle kunna vara bidragande till de olika levnadsstatusarna. Två platser har besökts, storstaden Malmö och barrskogen Vomb. Malmö är Sveriges tredje största stad med strax över 300,000 invånare. Här har fyra stycken olika parker undersökts för att få en så bred bild som möjligt av staden, Kungsparken som är Malmös äldsta park, Slottsparken som är en park med vattentema, Rönneholmsparken som är en liten bokdominerad park och Malmös största park, Pildammsparken. Fågelholkar har funnits och studerats här en längre tid. Vombs fure är en före detta lövskog som under 1800-talet ersattes av barrträd för att binda den allt mer lösa sanden. Idag är skogen tät och används bland annat till naturskyddsområde till förmån för kronhjortar och som plats för Malmös vattenreservoar. Detta gör att platsen är skyddad och att mänsklig närvaro är sparsam. Även här har fågelholkar funnit en längre tid. Vid undersökningarna uppsöktes tidigare uppsatta holkar med hjälp av existerande kartor. När en holk hittades mättes det med hjälp av ett måttband upp en radie på 20 meter ur vilken en area kunde beräknas runt holken. Därefter uppskattades hur stor del av ytan som var trädtäckt samt hur stor del av träden som var lövträd respektive barrträd. En decibelmätare placerades under holken vilken under 60 sekunder gav ett medelvärde av ljudnivån i reviret. Slutligen gjordes 25 stycken slag med en slaghåv i fem stycken olika träd för att få en uppfattning om vilka typer av småkryp som fanns i reviret. Detta jämfördes sedan med tidigare resultat om hur många ägg som lagts i holkarna under 2012 och 2013 samt hur stor andel av ungarna som nått flygfärdig ålder under samma år. Resultatet av detta visade på att fåglar i skogen lägger fler ägg än fåglar i staden men att något fler ungar överlever i stadsmiljö. Det visades också att skogen innehåller fler träd och att ljudnivån i skogen är betydligt lägre än i staden, något som mycket väl kan ha att göra med stadsfåglarnas hälsa och att de sjunger i en högre tonart. Detta beror antagligen på stadens intensivare trafik. Det fanns även en antydan till att fåglar väljer holkar där ljudnivån är lägre samt att en högre ljudnivå ger färre ägg, men detta kan ännu inte bevisas. Undersökningen visar på att fåglarna kan berätta mycket om hur det är att leva i stadsmiljö och hur staden påverkar sina invånare. Det kan peka mot att fler hälsofrämjande åtgärder behöver utföras, inte bara för fåglarnas välbefinnande utan även för vårat eget. Handledare: Caroline Isaksson Examensarbete15hp BIOK01, VT16 Biologiska Institutionen, Lunds Universitet

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)