CAE och juverhälsa : en översiktsbild över hur CAE påverkar juverhälsa och mjölkproduktion hos mjölkgetter

Sammanfattning: Det huvudsakliga syftet med kommersiell gethållning i Sverige är mjölk som används för ostproduktion. För att ha en bra produktion är det viktigt med friska djur, god juverhälsa och bra mjölkkvalitet. Ett vanligt problem bland svenska mjölkgetter är mastit (juverinflammation) och det är något som påverkar djurvälfärd, men även mjölkproduktion och mjölksammansättning. Kaprint artrit encefalitvirus (CAEV) är ett lentivirus som finns i svenska getbesättningar och som sägs kunna orsaka bland annat mastit. Prevalensen i Sverige är okänd, men det finns indikationer på att den kan vara väldigt hög i vissa besättningar. Syftet med denna litteraturstudie var att skapa en översiktlig bild av hur CAE (kaprin artrit encefalit) påverkar juverhälsa och mjölkproduktion, samt ge insikt i hur mycket CAE påverkar svenska getbesättningar. CAE visade sig kunna påverka mjölkproduktion negativt genom minskad produktion samt kortare laktationer. Fett- och proteinhalt påverkas negativt av CAE och vad gäller laktoshalten är resultaten något motstridiga, där de flesta studier inte hittat något signifikant samband. Att CAE orsakar mastit är något som finns att läsa i mycket litteratur, men under detta arbete har inga studier som visar att det orsakats av viruset i sig kunnat hittas. Huruvida det påverkar celltalet är oklart, det finns studier som talar både för och emot att CAE skulle orsaka förhöjda celltal. Vidare finns det ett antal studier som inte visat något statistiskt signifikant samband mellan CAE och subklinisk mastit, men två nyare publikationer har däremot visat att det faktiskt kan finnas ett samband. Anledningen till att mjölkproduktion och mjölksammansättning påverkas är oklart, men det kan bero på mastit. Celltalet verkar inte alltid bli kraftigt höjt av CAE. Om CAE dock predisponerar för subklinisk mastit, vilket det fanns indikationer för, kan det indirekt orsaka en kraftigare ökning i celltal. Vidare är det inte känt varför celltalen ökat i de studier där ett signifikant samband funnits, men det skulle teoretiskt kunna vara orsakat av subklinisk mastit. Sammanfattningsvis så har CAE stor påverkan på juverhälsa och mjölkproduktion eftersom det påverkar många olika parametrar, varav en verkar vara ökad risk för subklinisk mastit. Prevalensen är som sagt okänd i Sverige, men det finns indikationer som talar för att den skulle kunna vara hög. Sammantaget leder detta fram till slutsatsen att CAE skulle kunna ha en relativt stor påverkan på juverhälsa och produktion hos svenska mjölkgetter. Detta i sin tur motiverar behovet av att ta reda på den sanna prevalensen och ännu hellre sanera för sjukdomen i Sverige.