Det är svårt att förklara. En kvalitativ studie om kunskapsdelning vid pensionsavgångar med fokus på den tysta emotionella kunskapen

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen

Sammanfattning: Inom offentlig sektor finns idag en problematik kring å ena sidan en trend av stora pensionsavgångar och bristande nyrekrytering, och å andra sidan vikten av tillvaratagande och delning av kunskap mellan blivande pensionärer och yngre medarbetare. Detta implicerar en risk av kunskapsförlust när de stora äldre generationerna börjar gå i pension, om deras yrkeserfarenhet inte lyckas tas tillvara av arbetsplatsen. Denna studies syfte var att undersöka hur äldre och yngre medarbetare själva reflekterar kring sin och andras kunskap och delandet av den, för att utveckla en teoretisk förståelse kring praktiker och handlande vid kunskapsdelning på arbetsplatser med specifikt fokus på tyst kunskap och de emotionella aspekterna av den.Tidigare forskning inom kunskapsbevarande har främst fokuserat formella metoder, där mentorsprogram, skuggning, manualer och fasade program används på arbetsplatser. Det har också redogjorts för hur viktig den emotionella förmågan är för kunskapsdelning, samt hur olika icke-hierarkiska metoder för mentorskap kan främja delning mellan äldre och yngre medarbetare. Även de informella möten och spontan interaktion i vardagsverksamheten har påtalats som den viktigaste grunden för kunskapsdelning enligt medarbetare själva.Studiens teoretiska ramverk utgår ifrån tyst kunskap, emotionell kunskap och ett utökat kunskapsbegrepp där den praktiska kunskapen ses som en viktig del och kunskap ses som verktyg för vetandet.Studien är en kvalitativ forskningsstudie där intervjuer på två kommunala, icke vinstdrivande arbetsplatser, verksamma inom barn- och äldreomsorgen, genomfördes. Totalt har 15 intervjuer genomförts varav sex var pensionärer, fyra blivande pensionärer, tre kvarvarande medarbetare och två enhetschefer. Alla intervjuer har transkriberats, tematiserats och sedan analyserats utifrån vårt teoretiska ramverk.Studiens resultat visade att den kunskap som värderades högst av äldre medarbetare, och också sågs som viktig av de kvarvarande, var de emotionella och relationella aspekterna av tyst kunskap. Den kunskapen lär de sig genom erfarenhet och social interaktion med andra arbetskamrater. Den kunskap som påtalas i resultatet kan mer liknas vid vetande som sitter i handlandet, då samtliga har svårigheter att beskriva den med ord eller förklara exakt vad den berör. Medarbetarna delar denna kunskap genom interaktion i vardagsverksamheten, snarare än i formella möten. Bredvidgång och gemensamt lärande ses som den bästa källan till lärande och kunskapsdelning. Även den emotionella och relationella kunskapen lärs in via social interaktion, och måste alltså delas genom gemensam praktik. Våra resultat visar alltså att det verkar vara bristen på förståelse av kunskapsbegreppet och de olika former av kunskap som finns, samt bristande tid och resurser för spontan delning i verksamhetens vardag, som står för grunden till de flesta hinder för kunskapsdelning. Vi menar att ett erkännande av de kunskaper som seniorerna har, samt de olika former av kunskap som krävs i yrket samt deras likvärdighet, genom tilldelning av någon form av mentorsroll och ökad tid för social interaktion skulle kunna överbrygga dessa hinder.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)