Matematiklärares uppfattning om undervisningsmetoden Flippat klassrum ochur lärare uppfattar att det påverkar skolår 4-6-elevers lärande i matematik : En fenomenografisk studie
Sammanfattning: Syftet med denna studie är att undersöka matematiklärares uppfattning om undervisningsmetoden Flippat klassrum och hur lärare uppfattar att det påverkar årskurs 4-6-elevers lärande i matematik. Flippat klassrum innebär att det sker en växling mellan vad som normalt görs i klassen och vad som normalt görs som hemuppgift. Istället för att eleverna tar del av en genomgång i klassen tar eleven del av genomgången hemma genom instruktionsfilmer Vidare det som tidigare gjordes hemma genom hemuppgifter görs istället i klassen, med avsikt att eleven ska kunna utveckla sin förståelse av matematiska begrepp. I studien har jag avgränsat mig till det som specifikt gäller bråk, men jag beröra även andra områden i matematik. Anledningen till avgränsningen är att bråk utgör ett av de områden i matematik där elever har svårigheter och således relevant att undersöka i samband med Flippat klassrum. I studien används en kvalitativ metod, nämligen intervju och där i semistrukturerade intervjufrågor. Vidare används en fenomenografiskt teori och andra ordningens perspektiv. Studiens resultat visar att det finns det en enighet hos lärare om att Flippat klassrum är en undervisningsmetod som innebär att elevers individuella lärande och behov lyfts fram och eleven får bearbeta matematiska begrepp i instruktionsfilmer utifrån sina förutsättningar. Fortsättningsvis visar resultat att det överlag råder en enighet mellan lärare dels gällande vilka problem och möjligheter som lärare upplever med att använda Flippat klassrum i undervisning. Dels hur dessa problem och möjligheter som lärare upplever påverkar elevers lärande i bråk. De skillnader som har identifierats handlar bl.a om att lärarna har olika uppfattningar om att tiden det tar att producera och hitta instruktionsfilmer utgör ett problem som påverkar elevers lärande i bråk.De implikationer som har identifierats i relation till yrkesutövningen handlar om att de lärare som är verksam i skolår 4-6 och som vill använda Flippat klassrum i matematikundervisning om bråk behöver fundera över hur man som lärare uppfattar innebörden av Flippat klassrum och vilken betydelse man lägger i undervisningsmetoden. Vilken uppfattning lärare har av Flippat klassrum påverkar hur undervisningsmetoden används i matematikundervisningen. Vidare ska lärare ställa de problem och möjligheter som identifierats i Flippat klassrum gentemot varandra vid planering av didaktiska innehåll för matematikundervisning om bråk.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)