Den ideala intimiteten : Privatlivets expertis i 1940-talets svenska populärkultur

Sammanfattning: Denna studie handlar om rådgivning i kärlek- och intimitetsfrågor i svensk veckopress under 1940-talet. I undersökningen analyseras veckotidningarna Damernas värld, Veckorevyn och Husmodern. Undersökningens syfte är att förstå hur en ideal intimitet skapades i tidningarnas rådgivning i dialogen mellan expertis och läsare. Undersökningen har ämnat belysa denna ideala intimitet i relation till den historiska epok av intensiv samhällelig modernisering i vilken denna rådgivning skedde. En tid där relationen mellan det privata och det politiska börjat se en ny typ av överbryggning. I undersökningen beskrivs hur ett ideal om upplysning och vetenskaplighet fick strukturera sättet läsaren tilltalades i populärmagasinen och hur det förkroppsligades i en idé om emotionell kompetens. Jag argumenterar för att idealet om emotionell kompetens fungerade som ett sätt att upprätthålla institutioner av vikt för det samhällsideologiska bygget i tiden – att intimiteten kunde regleras efter önskvärda mål genom ett ideal av upplyst kunskap och emotionell kompetens istället för moraliska regler och konventioner. Genom en reglering av de intima sfärernas emotionella ekonomi, där ett upplyst subjekt med emotionell kompetens skulle styra, kunde den ideala intimiteten skapas. Jag visar hur talet om den unga generationen och oron för dess lössläppta sätt att behandla känslovärlden fick stärka ideal om upplysning, vetenskaplighet och emotionell kompetens i intimitetsfrågor, samt hur talet om trasiga och förlorade äktenskap gjorde detsamma. Vidare argumenterar jag för att idealet om emotionell kompetens kan förstås som en del av gränsdragningar i dikotomin sjukdom/hälsa, där den ickekompetenta intimiteten patologiserades. Med denna historiska analys av moderniseringens samspel med intimitetsideal har jag velat bidra till en djupare förståelse för kärlekens och intimitetens nutida tillstånd, och hur det kan spåras tillbaka till en tid då kunskap och konceptualisering började bli viktiga aktörer i det individuella känslolivet.