Särskoleintegration - intention och verklighet

Sammanfattning: Några av de elever vi möter i skolan har sådana svårigheter att det krävs individuella lösningar med olika anpassningar vad gäller elevens personliga behov, gruppsammansättning och pedagogik. En av de lösningar för elever som visar sig ha en intellektuell funktionsnedsättning (IF) är en inskrivning i särskolan. I dessa fall har föräldrarna två val att förhålla sig till. Det första är att eleven ska gå som integrerad elev i grundskolan. Det andra är att ha sin placering på grundsärskolan där personaltätheten är större och miljön anpassad till elevens behov på alla nivåer. Oavsett vilken skolform som väljs läser eleven efter grundsärskolans kursplan eftersom den är utformad för elever med en intellektuell funktionsnedsättning. När en särskoleintegrerad elev har sin placering i grundskolan ställer det speciella krav på skolan och berörda lärare i bemötandet av eleven för att matematikundervisningen ska bli framåtsyftande och utvecklande.   Syftet med studien är att uppmärksamma de intentioner specialläraren har för särskoleintegrerade elever i grundskolan. Genom empiriska studier och samtal finns möjlighet att lyfta fram de faktorer som specialläraren menar främjar eller hindrar deras intentioner. Undersökningen har en etnografiinspirerad ansats med kvalitativa undersökningsmetoder såsom klassrumsobservationer, samtal och semistrukturerade intervjuer. Informanterna är två speciallärare och två matematiklärare på två olika skolor samt en särskollärare som har ansvar för relationen mellan grundskolan och särskolan samt att ge stöd och råd till matematiklärarna och speciallärarna.  Resultaten i studien granskas med en viss förkunskap om särskoleelever men utan någon hypotes vilket utmärker en etnografisk ansats. Det som framkommer i studien tolkas och analyseras ur ett händelselogiskt perspektiv. Studien utgår från speciallärarens intensioner som påverkas av interna och externa determinanter som påverkar speciallärarens handlingar i bemötandet av elever med en intellektuell funktionsnedsättning.  Det som framkommer i studien är främst att specialläraren inte har den tid de skulle önska för att möta dessa elever i en konkret verklighet. Det framkommer även en oro för elevens placering i grundskolan både vad gäller aktiviteter i klassrummet och i den sociala interaktionen mellan eleverna då det är fria aktiviteter. Erfarenheter från de som arbetar runt de särskoleintegrerade eleverna är att de ofta får svårare att interagera med övriga elever ju högre upp i ålder eleven kommer.