Hur hållbar är en hållbarhetsfond? : En studie av fem svenska fondbolag

Sammanfattning: Hållbarhet är ett ämne som har fångat mångas blickar under de senaste åren. Nationer och individer har gått samman för att hantera de problem som vår värld står inför. Länder och enskilda personer har i många fall behövt ändra sitt vardagliga levande efter diverse regler och normer som har fastställts med den gemensamma nämnaren att det skall gynna planeten och inte skada den ytterligare. Som nämnt blir flera intressenter i samhället påverkade av miljörelaterade frågor och detta gäller inte minst banker. Denna studie har skapats med målet att analysera fem olika bankernas hållbarhetsarbete i dess fondförvaltning genom att ta fram ett urval av fonder från varje enskilt institut. De fonder som presenterats i urvalet har bankerna via någon kanal marknadsfört som hållbar. Författarna tog fram en modell med mål att granska och analysera fondernas hållbarhet. Modellen grundar sig i bankernas hållbarhetsredovisningar, fondernas enskilda hållbarhetsbetyg inhämtat från Morningstar samt fondernas innehav i ifrågasatta branscher. Med hjälp av modellen besvaras sedan frågeställningen, “Vilka hållbarhetskrav ställer SEB, Nordea, Handelsbanken, Länsförsäkringar och Swedbank på sina hållbara investeringar och hur efterföljs dessa av de olika bankerna?”. Analysen av den data som togs fram genom använd modell möjliggjorde ett svar till frågeställningen.  Den slutsats som kan dras visar att bankerna följer interna samt externa regleringar kopplade till finansiella institut och investeringar. Det framkommer däremot i studiens analys att även fast bankerna efterföljer aktuella regelverk sker det investeringar i ifrågasatta branscher via flertalet hållbarhetsfonder. Fortsättningsvis finns det idag inte några konkreta regler för institut när de vill klassificera sina fonder som hållbara. De regler som rör hållbarhet i investeringar är generella och gäller för alla. Innehållet i studien påvisar däremot att nya regleringar är nära att tillämpas i branschen. Disclosureförordningen och taxonomiförordningen är framställda med mål att öka transparens gentemot kunder och investerare. Genom den ökade öppenheten vill man ge intressenter mer insikt i fondernas investeringsprocesser och hur de arbetar med hållbarhet. Taxonomiförordningen skall även initiera ett klassificeringssystem där intressenter skall kunna se i vilken utsträckning en fond arbetar med hållbarhet. Det visar sig dock i studien att bankerna fastställer egna regler när det gäller dess hållbara investeringar men även att dessa lämnar utrymme för stor flexibilitet i de valda investeringar som görs.