Berättandeförmåga hos svenska barn i en flerspråkig miljö från förskoleålder till årskurs 2

Detta är en Magister-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi

Sammanfattning: I föreliggande studie undersöktes fritt berättande hos 72 barn mellan 3;11 och 9;0 år. Deltagarna rekryterades från en flerspråkig miljö i Östra Göteborg. Barnen fick hitta på egna historier utifrån givna berättarinledningar. Därefter transkriberades historierna och analyserades på mikro- och makronivå samt historiernas utvärderande funktion. De flesta barnen producerade analyserbara historier. De äldre barnen producerade längre och fler fullständiga historier än de yngre barnen. Inga signifikanta skillnader kunde påvisas gällande antalet bisatser. Korrelationer mellan mikro- och makronivå samt historiernas utvärderande funktion kunde påvisas. Eliciteringsmetoden anses kunna generera mycket värdefull information för logopeden och vara lätt att använda. Analysmetoden kräver övning men går därefter snabbt att använda. Framtida studier med samma upplägg men med andra deltagargrupper skulle kunna möjliggöra att ett bedömningsmaterial för fritt berättande kan utvecklas.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)