Läsning är inte min grej! Kvalitativa intervjuer med sju långsamma läsare på gymnasiets yrkesinriktade program

Sammanfattning: Syfte: Uppsatsens mål har varit att tydliggöra läsningen i några ungdomars vardag och framförallt i deras skolgång. Syftet har varit att förklara hur elever, som är långsamma eller otillräckliga i sin läsning, upplever gymnasiets yrkesinriktade program. Aktuella frågeställningar var således: Vad är det som lässvaga elever upplevt som svårt på gymnasiet? På vilket sätt har lässvårigheterna format ungdomarnas skolgång? På vilket sätt kan man stödja elever som är lässvaga? Metod: Kvalitativa öppna intervjuer med sju gymnasieelever på de yrkesinriktade programmen Barn och fritid samt Vård och omsorg. Teori: Målet har varit att redovisa en så verklighetsnära bild av gymnasieelevernas läsning som möjligt, vilket gjort att undersökningen varit inspirerad av en livsvärldsfenomenologisk ansats. Resultat: De intervjuade ungdomarna har i flera fall upplevt att det är läsningen som man ägnar sig åt i skolan som inte fungerat. Sex av de intervjuade har sagt att de läser långsamt, vilket i flera fall har fått till följd att de inte hunnit med det som förväntats av dem. En utväg har då varit att helt strunta i att läsa, men i de flesta fall har de intervjuade försökt hoppa över delar av texten när de inte hunnit med att läsa. Sammantaget har det framförallt varit längre sammanhängande text som utgjort det största hindret för flera av de intervjuade, när det gällt läsning. De metoder som de intervjuade gymnasieungdomarna kunde se i läsningen av texter i skolan handlade om högläsning och instuderingsfrågor. De ansåg inte att de arbetat specifikt med läsning och olika metoder för att bearbeta text. En av de metoder som använts var alltså högläsning, vilket de flesta av de intervjuade hade blandade känslor inför. Att själva behöva läsa högt var de flesta negativt inställda till, men att däremot någon annan läser högt upplevde de allra flesta som positivt. Det framkom i intervjuerna att läsning av SMS och sociala medier var väl fungerande och frekvent förekommande. Men även om det finns läsning som fungerat betraktas läsning inte som något de intervjuade förknippat med lust och njutning. En av de intervjuade uttryckte att ”läsning är inte min grej” vilket varit sammanfattande för sex av de intervjuade.