Högläsning i olika ämnen i grundskolans årskurs 3

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Uppsala universitet/Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Sammanfattning: Sammanfattning I denna uppsats har högläsningens förekomst och tillämpning inom olika ämnen i grundskolans årskurs 3 undersökts. Vi har även undersökt hur arbetet med högläsningen anpassats till olika ämnen. Studien har en kvalitativ utgångspunkt och baseras på sju intervjuer med lärare från två olika kommuner och fyra olika skolor i Sverige. För att kategorisera intervjuerna gjordes transkriberingar som sedan analyserades. Uppsatsen belyser styrdokument med dess kommentarmaterial. Avsnittet tidigare forskning handlar om främst om läsning i allmänhet men vi har även studerat forskning med fokus på högläsning. Studien har ett sociokulturellt perspektiv och undersöker högläsningsmetoder och arbetssätt i grundskolans årskurs 3. Vårt syfte har varit att ta reda på inom vilka skolämnen högläsning förekommer, av vilken anledning lärare kan använda högläsning i andra ämnen än svenska samt hur efterarbetet ser ut i de olika ämnena. Utifrån syftet har vi formulerat följande forskningsfrågor: I vilka skolämnen i årskurs tre används högläsning? I vilket syfte används högläsning i årskurs tre? På vilket sätt arbetar läraren vidare med texten? I Lgr11 med kommentarmaterial står det inget om högläsning dock visar våra resultat att samtliga informanter använder sig av högläsning och inte bara i svenskämnet. Våra resultat visar på att högläsningen förekommer i de flesta teoretiska ämnena i årskurs 3. Lärarna arbetar gärna ämnesöverskridande genom att exempelvis läsa högt om de samhällsorienterade ämnena under svensklektionen, antingen skönlitterära texter eller faktatexter. I matematikämnet har informanterna uppgett att de har lektioner vigda åt problemlösning där de läser en matematiksaga högt för klassen. Bland populära metoder för efterarbetet nämner lärarna exempelvis RT-metoden och textkopplingar. Det viktigaste för våra informanter verkar vara att ge eleverna tid att diskutera innehållet i texterna samt ordförståelse. Det framkom även att elever med annan kulturell bakgrund än svensk i vissa fall inte får med sig sina erfarenheter in i skolans värld.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)