Psykosociala prediktorer för prestation inom elitungdomsfotboll

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Halmstad/Akademin för hälsa och välfärd

Sammanfattning: Syftet med studien var att undersöka skillnader i målorientering (task och ego) samt upplevdaledarskapsbeteenden (positiva och negativa) mellan elitungdomsfotbollsspelare som tagit sigtill elitnivå och inte tagit sig till elitnivå på seniornivå. I studien deltog 115 aktiva manligaelitungdomsfotbollsspelare i åldrarna 16–19 (M=17.49, Sd= 0.65). Urvalet av populationskedde via ett tillgänglighetsurval på klusternivå. Föreliggande studie genomfördes med enprospektiv designmetod. Data för deltagare samt psykosociala variabler samlades in år 2018,och uppföljning av data genomfördes i aktuell studie år 2020. Resultaten visade statistisksignifikant skillnad mellan grupperna och variabeln positivt upplevt ledarskapsbeteende.Inga andra signifikanta skillnader fanns mellan grupperna och de resterande psykosocialavariablerna. Resultaten från föreliggande studie påvisar att ett positivt ledarskapsbeteende kanvara en faktor som kan främja chansen för att unga manliga elitfotbollsspelare ska nå elitnivåpå seniornivå. Resultaten stödjer och bidrar även till tidigare forskning som påvisat positivaeffekter från positivt ledarskapsbeteende. Framtida forskning är i behov av fler prospektivastudier för att skapa möjlighet att se samband över tid och skapa bättre samt djupare förståelseför relationen mellan fotbollsprestationer och psykosociala fenomen. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)