Digital literacy-undervisning - En kvalitativ studie om pedagogers kunskap av digitala redskap i literacy-undervisningen för barns språkutveckling i förskolan

Sammanfattning: Ett allt mer digitaliserande samhälle har inneburit att digitala redskap i samband med undervisningen i förskolan förekommer i större utsträckning än tidigare. Men hur förhåller sig pedagoger till de nya undervisningsredskapen? Av erfarenhet i kollegiala samtal på förskolor eller som student har jag uppmärksammat en osäkerhet mellan pedagoger hur digitala redskap kan tillämpas i framförallt literacy-undervisningen. Därför kan en studie som reder ut vilken digital kunskap som finns, vilken som saknas och varför digitala redskap i literacy-undervisningen kan användas för språkutveckling vara relevant. Studien genomfördes med hjälp av både intervjuer och frågeformulär från rektorer, förskollärare och barnskötare verksamma i både kommunala och privata förskolor. De teoretiska huvudbegrepp som används i studien är literacy och digital literacy. Begreppen diskuteras utifrån olika perspektiv på kunskap och undervisning genom de kontextuella-, praktiska- och didaktiska perspektiven samt utifrån ett medierings- och multimodalt perspektiv. Resultatet av studien visar att det finns en kunskap om vilka redskap som bäst kan tillämpas och behövs i literacy-undervisningen, däremot hur redskapen används och hur det ska praktiseras i literacy-undervisningen varierar. Studien pekar på att pedagogens inställning, erfarenhet och närvaro i literacy-aktiviteter kan ha betydelse för lärandet. Resultatet av den här studien indikerar att de digitala redskap som används i literacy-undervisningen kan ha positiva effekter för barns digitala literacy och språkutveckling.