Svensk gårdsförsäljning - i förhållande till EU-rätten

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Institutionen för handelsrätt

Sammanfattning: För att gårdsförsäljning av alkoholdrycker ska kunna existera sida vid sida med det svenska detaljhandelsmonopolet måste denna försäljningsform vara förenlig med EU-rätten på området. Området omfamnas av den EU-rättsliga regleringen för den inre marknaden där den fria rörligheten för varor är central. Statliga handelsmonopol regleras genom artikel 37 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF). Endast bestämmelser som reglerar ett monopols utformning eller funktionssätt berörs av artikeln. I princip alla andra bestämmelser faller inom tillämpningsområdet för artikel 34 FEUF. Genom artikeln är åtgärder med motsvarande verkan som kvantitativa importrestriktioner förbjudna. Med åtgärder med motsvarande verkan menas alla åtgärder som vidtas som direkt eller indirekt, faktiskt eller potentiellt kan utgöra ett hinder i handeln mellan medlemsstaterna. Enligt artikel 36 FEUF kan sådana åtgärder dock kan vara godtagbara om de kan motiveras utifrån någon form av allmän hänsyn eller annan tvingande hänsyn. Det finns också en möjlighet för åtgärder som är förbjudna enligt artikel 34 att utgöra en särskild försäljningsform enligt EU-domstolens praxis och därmed faller helt utanför tillämpningsområdet. Gårdsförsäljning av alkoholdrycker skulle alltså kunna vara tillåtet. För att gårdsförsäljning av alkoholdrycker ska kunna samexistera med det svenska alkoholmonopolet måste sådana bestämmelser anpassas efter de EU-rättsliga reglerna. De bör kunna motiveras utifrån skäl av tvingande hänsyn eller falla helt utanför tillämpningsområdet för artikel 34 genom att utgöra en särskild försäljningsform.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)