Barnets bästa - en subjektiv bedömning utifrån olika tolkningsramar. : En kritisk diskursanalys av vårdnadstvister där barnets pappa antas ha utövat våld mot barnets mamma

Detta är en Kandidat-uppsats från Södertörns högskola/Socialt arbete; Södertörns högskola/Socialt arbete

Sammanfattning: Syftet med studien är att utifrån kritisk diskursanalys undersöka hur våld i nära relation tas i beaktande vid domstolens beslut och socialtjänstens bedömningar i vårdnadstvister. Studiens empiri består av sex tingsrättsdomar från en tingsrätt i Stockholms län samt tillhörande vårdnads-, boende- och umgängesutredningar från socialtjänsten, där det förekommer uppgifter om att barnets pappa utövat våld mot barnets mamma. Studien utgår från Faircloughs kritiska diskursanalys som teori och metod samt ett genusperspektiv med utgångspunkt i normer om kön och föräldraskap. I studien analyseras även organisatorisk makt utifrån begreppet handlingsutrymme.  Studiens huvudsakliga slutsatser är att tingsrätten motiverar sina beslut utifrån två olika diskurser. I “kärnfamiljsdiskursen” betonas vikten av en god och nära relation till båda föräldrarna. Här marginaliseras våldet och tingsrättens beslut fattas oaktat socialtjänstens bedömningar. I de fall där en god och nära relation mellan barn och pappa inte kan kombineras med behovet av skydd utgår domstolen i sitt beslut från “kvinnomisshandelsdiskursen”. Där baserar domstolen sin argumentation i hög grad på socialtjänstens riskbedömning och våldet görs till en central fråga. Oavsett diskurs har tingsrätten tolkningsföreträde då de kan välja om de vill följa socialtjänstens rekommendation eller inte.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)