Barn, vuxna, språk och samhälle II

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan Väst/Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur; Högskolan Väst/Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur

Författare: Leif Brantsing; Åsa Olsson; [2011]

Nyckelord: Pedagogik; språk; samhälle;

Sammanfattning:

Syfte

Vårt syfte är att undersöka hur det är med barns språkutveckling idag. Det framkomer ofta i

den offentliga debatten att barnens språk blivit sämre, det gäller talet såväl som läs-och

skrivkunnigheten. Hur förhåller det sig egentligen? Vi har därför valt att vända oss till

förskole – och lågstadielärarna med vår fråga.

Forskningsfrågan

Hur är lärarens syn på barns språkutveckling?

Metod

Vår undersökning är kvalitativ med en fenomenografisk ansats. Den grundar sig på intervjuer

med 9 förskollärare och 6 lågstadielärare. Samtliga intervjuer, förutom 2, är bandade. Här

avböjde lärarna att låta oss banda intervjun. Intervjuformen har en lägre grad av både

stadardisering och strukturering, eftersom vi önskar få klarlägga kvalitativa aspekter från den

intervjuades livsvärld. Lärarna, som vi fått tillfälle att intervjua, är verksamma i Halland.

Resultat

Verkligheten är inte alltid lätt att fånga. Den är inte svart eller vit eller likadan för alla. Men

utgår man från en kvalitativ metod med fenomenografisk ansats, får man räkna med att

resultatet kanske inte blir entydigt. Det finns olika svar på vår forskningsfråga: hur lärarens

syn är på barns språkutveckling. För somliga lärare upplevs språksvårigheterna som mer

påtagliga, för andra handlar det mer om språkutveckling, dvs. stimulera barnet att utveckla ett

mera rikt och nyanserat språk. Men gemensamt är, att alla har åsikter i frågan. Och det var ju

egentligen lärarens syn på språkutvecling vi ville undersöka – inte få vårt eget tyckande

bekräftat. Vi anser att detta är ett område, där det krävs en mer omfattande forskning. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)