Musik som en stämningsförmedlare - Pedagoger och vårdnadshavares vanor, brukande och syn på musik

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Malmö universitet/Fakulteten för lärande och samhälle (LS); Malmö universitet/Fakulteten för lärande och samhälle (LS)

Sammanfattning: Med musikens påverkan på alla människor, syftar detta examensarbete på att musik är främjande för alla dimensioner inom oss; det emotionella, existentiella och kinestetisk-motoriska (Nielsen, 1998). Syftet med studien är att ur ett musikdidaktiskt perspektiv undersöka och analysera pedagogers och vårdnadshavares vanor, brukande och syn på musik. Detta ur perspektivet; med och utan barn, i förskolan och privata sammanhang. Genom två kvalitativa (med kvantitativa inslag) webbenkäter, har vårdnadshavare och pedagoger svarat i fritextrutor på öppna frågor om hur musik lyssnas på och används.Resultatet av vår undersökning visar att de flesta respondenter ser positivt på musik och använder musik flitigt i hemmet och på förskolan för att exempelvis stimulera sina och barnens humör, samt det kroppsliga uttrycket i aktiviteter. Användandet av musik sker oftast som bakgrundsmusik. Det verkar skapa avkoppling, harmoni, glädje, samt bidra som det gemensamma “kittet” i relationer. Respondenterna integrerar musik på ett aktivt, intentionellt- och icke intentionellt sätt. Det kan ske på ett oreflekterat sätt eftersom integreringen av musik oftast innebär att pedagogerna inte behöver planera för musikundervisning. En oreflekterad integrering av musik visar att styrdokumentens estetiska inslag faller bort för andra aktiviteter eller syften. Att planera förskolans musikverksamhet utifrån andra aktiviteter eller ett färdigkomponerat arbetsmaterial, som exempelvis Spotify och Youtube, gör att barnens musikaliska kunskaper, utveckling, behov och intresse hamnar sekundärt. Studiens informanter pekar på att de väljer musik utifrån sitt och barnens humör. Kanske kan denna tanke tas i större beaktande, att välja musik utifrån barnens humör och didaktiska överväganden. I relation till tidigare forskning som exempelvis Hargreaves & North (1999) förstärks det kognitiva, affektiva och socialiserande desto mer musik används. Musik och musikundervisning kan ses som ett universellt språk, som skapar kommunikation och det gemensamma “kittet” i sociala relationer.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)