Vart tog personen vägen som flyr på grund av socioekonomiskt berövande?

Sammanfattning: Socioekonomiska rättigheter som skäl för flykt har en tendens att anses mindre värdefulla än civilpolitiska skäl. Studien undersöker därför om det påståendet stämmer överens med tre olika propositioner som har fokus på uppehållstillstånd med utgångspunkt att propositioner kan ha en specifik påverkan på individer. Med hjälp av Carol Bacchis policyanalys synliggörs propositionernas framställningar, prioriteringar, tystnader osv. För att på ett mer djupgående sätt undersöka om socioekonomiska skäl för flykt undermineras tillämpas Allan Gibbards och Ronald Dworkins teoretiska perspektiv om mänskliga rättigheter. Sammantaget argumenterar Gibbard och Dworkin för att individer skall följa mänskliga rättigheter som vägledande skäl och som regelverk för att uppnå individers allmänna nytta. Tillsammans med det teoretiska och det metodiska ramverket möjliggörs en granskning utav till vilken grad personer som flyr socioekonomiskt berövande och dess skäl för flykt är en prioritet inom propositionerna. Sammanfattningsvis finns det en hierarki av rättigheter där civilpolitiska rättig-heter framställs som viktigare än socioekonomiska rättigheter men hierarkin är mer påtaglig i vissa av propositionerna i förhållande till andra. Sålunda är personer som flyr socioekono-miskt berövande mer av en prioritet i vissa av propositionerna jämfört med andra. Det är ut-tryckligt att de diskursiva nyanser som finns i propositionerna kan ha en särskild påverkan i praktiken vilket således kan bidra till att upprätthålla hierarkin av rättigheter och därmed den bestående svårigheten för personer som flyr socioekonomiskt berövande att bli tillgodosedda skydd.