Man behöver inte vara proffs : En studie av viktiga framgångsfaktorer i förbättringsarbete inom svensk sjukvård

Detta är en Magister-uppsats från Mittuniversitetet/Avdelningen för kvalitets- och maskinteknik

Sammanfattning: Intresset för förbättringsarbete ökar med kundernas hårdare krav på kvalitet och efterfrågan av individanpassade tjänster. Dock finns det också en allmän uppfattning om att 70 procent av förbättringsarbetena misslyckas vilket kan tyda på att ett förbättringsarbete är krävande och svåruppnåeligt. Den här studien vill lyfta fram positiva exempel där verksamheter inom hälso- och sjukvården har lyckats att genomföra ett förbättringsarbete och samtidigt har fått en positiv följsamhet av ett nytt arbetssätt. Med positiv följsamhet avses att det nya arbetssättet förbli varaktig över tid. Syftet med studien är att kartlägga och förstå faktorer som påverkar den positiva följsamheten av ett nytt arbetssätt.  Frågeställningar som studien skulle besvara är: ·         Vilka skillnader och likheter finns mellan stora och mindre förbättringsarbeten? ·         Vilka faktorer spelar roll vid förbättring av ett nytt arbetssätt så att den blir varaktig över tid?   För att kunna besvara studiens frågeställningar valdes en kvalitativ forskningsmetod. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en dialogmetod, ”Apprecitive Inquiry”. Studien grundar sig i nio förbättringsarbeten.   Det som har kommit fram är att ringa kunskaper i förbättringsarbete är tillräckliga för att genomföra ett lyckat förbättringsarbete som även kom att förbli varaktig över tid.  Det gemensamma för förbättringsarbeten är att de har använt sig av ett strukturerat och systematiskt arbetssätt (PDSA förbättringscykeln) med tvärprofessionella arbetsgrupper och målstyrning under förändringsfasen. Samtliga respondenter förknippar förändringsarbete med positiva känslor och understryker vinsternas betydelse för ett lyckat utfall av förbättringsarbete.  Det formella ledarskapet är mycket tydligt och gestaltar sig på ett strukturerat och systematiskt sätt i de stora förbättringsarbetena under hela förändringsprocessen. Däremot inom mindre förbättringar är ledarskapet informellt och grundar sig i enskilda individers motivation, stort engagemang och kunskap. Engagemang, delaktighet och ansvarskänsla kännetecknar samtliga förbättringar. I stora förbättringsarbeten bygger socialt kapital på ledarskapets kvalitet, tillitsskapande strukturer och system medan inom de mindre förbättringarna bygger den på individers förmågor och kunskap.   Målstyrning och vinster lyfts upp av samtliga respondenter som framgångsfaktorer i förbättringsarbete.  En arbetsgrupp med mandat att förändra och engagerade och närvarande ledare är ytterligare framgångsfaktorer som lyfts upp inom de stora förbättringarna medan samarbete och feedback lyfts upp inom de mindre förbättringarna.   Resultatet från de studerade förbättringsarbetena visar att förbättringsarbete som utgår från behov i verksamheten, påvisar vinster och kännetecknas av motivation, socialt kapital, tydligt ledarskap och strukturer samt systematik har förutsättningar för att åstadkomma ett hållbart förbättringsarbete med positiv följsamhet av ett nytt arbetssätt. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)