”Man ska vara liksom lite sansad och lite balanserad och lite lugn och behaglig” En kvalitativ studie om diagnostisering av ADHD hos kvinnor i vuxen ålder.

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete

Sammanfattning: Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor upplever att ha fått diagnosen ADHD i vuxenlivet. Studien ämnade även att undersöka möjliga konsekvenser av sen diagnostisering av ADHD. Studien hade sin utgångspunkt i ett genusperspektiv då diagnostisering av ADHD baseras på manliga diagnoskriterier. Frågeställningarna som valdes har format studien och fungerat som stöd för att besvara syftet. Empirin samlades in med hjälp av sex kvalitativa intervjuer från kvinnor i åldersspannet 19–33 år. Det insamlade materialet analyserades tematiskt och för att analysera de teman som tog form använde vi oss av teorier om genus och identitetsutveckling. Resultatet av vår studie visade att kvinnorna till största del kände lättnad av att ha fått en ADHD-diagnos. I intervjuerna framkom det att majoriteten av kvinnorna har fått en större förståelse av sig själva och att de efter diagnostiseringen är mindre självkritiska. Vi kom fram till att tidigare diagnostisering hade betytt mycket för kvinnorna, i synnerhet för deras fortsatta skolgång efter grundskolan och för deras psykiska hälsa. Vår studie visade att hos majoriteten av kvinnorna uppkom en märkbar problematik först i samband med tonåren. Enligt diagnosmanualen DSM-5 ska flera av symtomen ha påvisats innan 12 års ålder, vilket därmed försvårar diagnostisering hos de flickor som uppvisar symtom senare. Vidare fann vi att de symtombilder kvinnorna i studien uppvisade inte nödvändigtvis stämmer överens med den stereotypa symtombilden av ADHD, vilket ytterligare kan tänkas bidra till sen diagnostisering.Nyckelord: ADHD,

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)