Hur hållbar är din fjäll-”svemester”? : En fallstudie av miljöpåverkan från STF Blåhammaren fjällstation – en fjällstation i väglöst land

Detta är en Kandidat-uppsats från Mittuniversitetet/Institutionen för ekoteknik- och hållbart byggande

Författare: Anna Norell; [2020]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Den globala turismindustrin bidrar till utsläppen av växthusgaser och 65 % - 95 % av utsläppen av växthusgaser kommer från transport av turister till och från semesterorten. En undersökning som Svenska Turistföreningen (STF) gjort via Novus visar att 3 av 4 svenskar väljer att spendera sin semester i Sverige. Samma undersökning visar att varannan person som är medlem i STF säger sig ha ändrat sina resvanor för att minska sin miljöpåverkan. Med anledning av en ökad fjällturism och att fjällsemester i Sverige marknadsförs som ett hållbart semesteralternativ är syftet med det här projektet att undersöka miljöpåverkan från fjällstationer i väglöst land i fjällterräng. Detta för att möjliggöra jämförelser av olika turistanläggningar och hotell ur ett hållbarhetsperspektiv. Syftet är även att undersöka vilka möjligheter som finns att minska miljöpåverkan från fjällstationer i väglöst land. Avgränsningen för studien är driften av STF Blåhammaren fjällstation som ligger i väglöst land i västra Jämtlandsfjällen. Metoden som används är en kartläggning av miljöpåverkan från STF Blåhammaren fjällstation med fokus på transporter, energianvändning, vattenanvändning och avfallshantering. Detta genom kontakt med främst platschef och vaktmästare på Blåhammarens fjällstation och STFs hållbarhetschef. Detta analyseras främst utifrån miljömärkningen Green keys kriterier. Det görs även en jämförelse med två andra anläggningar i turistbranschen. Slutsatserna från studien visar att koldioxidutsläppen från transporterna i väglöst land är den aspekt med störst miljöpåverkan. Utsläppen/gästnatt är för 2019 0,88 kg CO2. Förbättringspotentialen där är att styra om till ökade vintertransporter. Vattenanvändningen ligger på 140-145 liter/person och dygn vilket är samma som genomsnittet i ett svenskt hushåll. Vattenanvändningen bör främst minskas för att sänka belastningen på reningsverket. När det gäller avfallshanteringen arbetar Blåhammaren högt upp i avfallshierarkin vilket är bra. Den största potentialen till minskad miljöpåverkan för Blåhammaren, förutom transporter, är energianvändningen där uppvärmning/m2, som ligger på 170 kWh, är betydligt högre än ett normalhus. Uppvärmningen är en stor del av energianvändningen och förbättringen ligger i att isolera mer. Växthusgasutsläppen från elanvändningen är låga då energikällan är förnybar. Det som skiljer Blåhammaren mest från ett stadshotell är transporterna i väglöst land. När det gäller fjällstugorna är det som skiljer dem främst energianvändningen där Blåhammaren sannolikt använder mer. Däremot är koldioxidutsläppen lägre för Blåhammaren då fjällstugorna delvis använder fossil gasol för uppvärmning. Slutligen konstateras att det är viktigt att ha kvar möjlighet att turista i sitt eget land då transport till och från semesterdestinationen bidrar med en stor del av turistbranschens utsläpp.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)