Black box och siluetter – några socionomstudenters attityder till könsneutralt språk

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats har varit att undersöka attityder till könsneutralt språk, med fokus på könsneutrala pronomen som ”hen” och yrkestitlar. - Vilka attityder har studenter på socionomprogrammet till könsneutralt språk? - Hur medvetna är studenter på socionomprogrammet om relationen mellan språket och könsmaktsordningen? Datainsamlingsmetoden har varit fokusgrupper, där deltagarna läst igenom ett stimulusmaterial i form av två versioner av samma text, dels i original och dels med ett könsneutralt språk. Detta har analyserats dels efter en dekonstruktion i tre komponenter av attitydbegreppet, samt med en diskursteoretisk ansats som utgår från antagandet att det existerar en könsmaktsordning i samhället idag och att denna är en diskursiv ordning som informanterna förhåller sig till i talet om och kring kön och språk. I resultatet framkommer att det finns en positiv inställning till ett könsneutralt språk, men också att det finns en vaksamhet för hur det kommer att påverka nyanserna i det språk vi har dag, samt hur man ska förhålla sig till människor då det blir svårare att i förväg ta reda på könet hos en person. Här finns också exempel på hur informanterna lägger makten över könsmaktsordningen, och språket, utanför sig själva. Slutsatserna blir att det finns ett behov, ett användningsområde och en vilja att arbeta in könsneutralitet i svenskan, men också starka krafter i det språk vi har idag som gör att det krävs ett medvetandegörande hos individen för att komma vidare i det arbetet. Resultaten kopplas slutligen till socialt arbete dels genom språkets vikt för relationen mellan socialarbetare och klient, samt den (ytterligare) dimension av makt som framträder genom vår diskursteoretiska ansats.