Pedagogiskt drama som metod i svenskundervisningen : Lärares uppfattningar

Sammanfattning: I läroplanen för grundskolan kan utläsas att elever ska få möta och använda drama i undervisningen samt att drama ska vara ett inslag i skolans verksamhet (Skolverket, 2019, ss. 9, 262). Syftet med denna studie är att undersöka grundskollärares uppfattningar om pedagogiskt drama, samt hur de använder sig av pedagogiskt drama som metod i svenskundervisningen. Studiens undersökningsfrågor har levt under arbetets gång och funnits i åtanke under varje kapitel och avsnitt som skrivits. I uppsatsens inledning förs en argumentation kring den praktisk-estetiska kunskapen i skolan som inte värderas lika högt som den teoretiska kunskapen, vilket är ett skäl till att pragmatismen och Deweys syn på lärande används som en av de två teoretiska utgångspunkter i denna uppsats. Den andra teoretiska utgångspunkten är Sternudds teoretiska konstruktion av fyra dramapedagogiska perspektiv (Sternudd 2000). Uppsatsen är en kombinerad kvantitativ och kvalitativ studie där insamlade data har analyserats med inspiration av fenomenografin. Resultatet presenteras såväl i diagram som i löpande text och sorteras under beskrivningskategorier i avsnittsrubriker. Det framkommer att pedagogiskt drama uppfattas som en lustfylld metod i undervisning men som kräver tid och engagemang av lärare. Denna studie visar att pedagogiskt drama främst används för att utveckla elevernas muntliga språkfärdigheter i ämnet svenska men också för att ge dem möjlighet att utveckla ett demokratiskt tänkande och för att stöda och stärka deras samarbetsförmåga.