Speciallärare - nybyggare i skolan? En enkätstudie kring speciallärares yrkesroll och didaktiska kompetenser

Sammanfattning: Syfte: Studiens syfte var att beskriva och analysera relativt nyexaminerade speciallärares nuläge och önskeläge beträffande yrkesroll, arbetsuppgifter och arbetssituation. Vi ville undersöka i vilken utsträckning speciallärare arbetar som speciallärare och på vilket sätt deras didaktiska kompetenser framträder och tas till vara i undervisning och i skolutveckling. Teori: Studien har genomförts inom den specialpedagogiska disciplinen. Studiens teoretiska utgångspunkt är professionaliseringsteori, som bygger på yrkens utveckling mot en profession. I professionaliseringsteorin intresserar man sig för sambandet mellan profession, kunskap och möjligheten för yrkesgrupper att omsätta detta i yrkespraktiken Metod: Studien grundade sig på enkätsvar från 32 speciallärare examinerade från Göteborgs Universitet åren 2011-2013. För att få svar på studiens syfte valdes både en kvantitativ och kvalitativ ansats. Enkäten bestod dels av fasta svarsalternativ där svaren redovisades med hjälp av statistik. Enkäten avslutades med frågor av öppen karaktär och dessa svar tolkades hermeneutiskt. Resultat: Resultatet visar att många av informanterna då studien genomfördes helt eller delvis arbetar som speciallärare. Flera har en speciallärartjänst och en del har anställts som specialpedagoger. Studien pekar på att det finns stor variation på de arbetsuppgifter som kan ingå i specialläraruppdraget. Studien visar samtidigt att många arbetsuppgifter är likartade och utförs i ungefär lika stor utsträckning. Informanterna uttrycker att de är relativt nöjda med hur deras arbetstid fördelas, och generellt är de som examinerades år 2011 mest nöjda. Beträffande informanternas arbete med elevers matematik- respektive språkutveckling visar resultatet att samtliga informanter arbetar med språkutveckling. Flertalet använder sig av ”färdiga” modeller eller metoder. När det gäller arbetet med elevers matematikutveckling visar studien att detta inte sker i alls samma omfattning. Informanterna arbetar i större utsträckning med egna modeller och uttrycker en önskan om ”färdiga” metoder även i matematiken. Studien visar på stor variation av de kompetenser som efterfrågas. En del menar att det som frågas efter i mångt och mycket faller inom det kategoriska perspektivet, då det handlar om att ta hand om elever som av någon anledning inte passar in. Andra anser att man på deras skola kommit långt när det gäller ett inkluderande synsätt och där efterfrågas kompetenser för att förebygga svårigheter och att inkludera elever på olika sätt. Majoriteten av de tillfrågade speciallärarna svarade att de upplever att det finns en stor medvetenhet om deras kompetenser på skolorna och många är nöjda med den yrkesroll som de befinner sig i. Flertalet informanter lyfter fram rektor som en nyckelperson i detta.