Effektivitetsrevision - Begränsat eller utökat samhällsuppdrag

Detta är en Master-uppsats från Göteborgs universitet/Förvaltningshögskolan

Författare: Per Almqvist; [2022-01-24]

Nyckelord: Effektivitetsrevision; ANT; Översättningsprocess; VFM-revision;

Sammanfattning: Syfte: Studiens syfte är att, utifrån ett actor-network theory perspektiv, åskådliggöra utvecklingen av den svenska effektivitetsrevisionens innehåll, roll och genom- slag från grundandet 2003 till 2021. Teori: Studiens teoretiska utgångspunkt är actor-network theory (ANT) perspektivet. Teorins kärna är att sociala processer utgörs av heterogena nätverk av mänsk- liga och icke mänskliga aktörer engagerade i en form av förhandling som be- nämns översättningsprocess. Centralt är att aktörer alltid även är heterogena nätverk som interagerar med varandra inom ramen för ett aktörsnätverks över- sättningsprocess för att uppnå och bevara, för nätverket, ett stabilt tillstånd. Metod: Studiens empiri har samlats in genom en dokumentstudiemetod. Urvalet av dokument bygger på studiens syfte och teoretiska utgångspunkt. Analysen av dokumenturvalet baseras på ANT- perspektivet och innehållsanalysens grund- principer. Resultat: Analysen av dokumenturvalet har lett fram till ett resultat som visar att Sveriges effektivitetsrevision utgörs av ett utökat samhällsuppdrag vilket innebär ett organisationsteoretiskt inriktat revisionsinnehåll och en konsultativ roll med syftet att bidra till förbättring av de granskade organisationernas verksamheter. Den exekutiva makten följer inte alltid gjorda rekommendationer och påverkar därmed effektivitetsrevisionens genomslag negativt vilket minskar riksrevisionens förmåga att bidra till förbättring av Sveriges offentliga förvaltning.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)