Äldres upplevelser av ensamhet i ordinärt boende : En litteraturstudie

Sammanfattning: Bakgrund: I Sverige bort allt fler äldre gärna hemma och i många fall ensamma. Det kan leda till olika typer av ensamhet såsom social, emotionell och existentiell ensamhet. De äldre som lider av sin ensamhet innehar högre risk att drabbas av allvarliga, kostsamma följdsjukdomar. Ensamhet kan således leda till depression men även mer frekventa sjukhusinläggningar. Det är av stor vikt att hälso- och sjukvårdspersonal besitter ett personcentrerat bemötande, för att kunna identifiera och lindra olika typer av ensamhet. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa äldres upplevelser av ensamhet i ordinärt boende.   Metod: En litteraturstudie vars resultat byggde på tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ studiedesign. Artiklarna inhämtades ur Pubmed och Cinahl med omvårdnad som vetenskapligt fokus. Artiklarna analyserades med innehållsanalys som metod. Resultat: Tre kategorier och sju subkategorier identifierades. Huvudkategorierna var följande: Påverkad av inre och yttre faktorer, Förändrad levnadssituation och Hantering av ensamhet. Upplevelsen av ensamhet var variationsrik och kändes tyngst nattetid. Promenader, acceptans, och social kontakt ansågs vara viktiga skyddsfaktorer för att inte lida av sin ensamhet.   Konklusion: Det krävs en djupare förståelse för upplevelsen av ensamhet ur äldres perspektiv. Varje äldre individ har olika förutsättningar för att kunna finna acceptans eller mening. Ett personcentrerat bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal samt samverkan i team är mest optimalt för att hjälpa individen finna rutin och mening i sin levnadssituation. För att sjuksköterskan ska kunna fördjupa relationen till patienten behövs resurser i form av tid samt ett lyhört bemötande.