SJUKSKÖTERSKANS KOGNITIVA ERFARENHETER I ANSLUTNING TILL HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSSITUATIONER PÅ SJUKHUS

Detta är en Kandidat-uppsats från Malmö universitet/Hälsa och samhälle

Sammanfattning: Bakgrund: Varje år drabbas flera tusen individer av plötsligt hjärtstopp, varav flertalet inträffar på sjukhus där sjuksköterskan är högst delaktig. Hjärtstopp resulterar i cirkulationsstillestånd och därmed behöver hjärt-lungräddning påbörjas omedelbart om det inte finns ett dokumenterat ställningstagande om att inte påbörja resucitering. Hjärt-lungräddning (HLR) innebär ventilation av lungor samt yttre bröstkompressioner och målet är att återställa spontan cirkulation och andningsfunktion hos patienten. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans kognitiva erfarenheter i anslutning till HLR-situationer på sjukhus. Metod: En litteraturstudie baserad tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ studiedesign. Databaserna; CINAHL, PsycINFO och PubMed, användes till sökning av artiklar. Resultat: I resultatet framkom fem teman som svarade på syftet; Stress, debriefing, närvaro av anhöriga, professionell utveckling och etiska dilemman. Konklusion: Tankar och känslor uppstår vid hjärt-lungräddningssituationer och känslor som stress, otillräcklig debriefing, brist på utbildning i kommunikation och etiska dilemman framkom i studien. Genom att tillämpa tydliga rutiner på avdelningen kan erfarenheten av hjärt-lungräddning bli mer positiv och färre etiska dilemman uppstå. Utbildning i olika typer av kommunikation kan med fördel genomföras regelbundet så som utbildning gällande kommunikation till anhöriga samt ”closed loop”-kommunikation som tillämpas mellan personalen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)