En kvalitativ intervjustudie av alternativa överlåtelseformer för generationsskifte i lantbruksföretag : varför är det ovanligt med, share-farming, delägarskap eller kooperativ i svenska lantbruksföretag? Finns det juridiska eller ekonomiska hinder, kultu

Sammanfattning: I Sverige och övriga Europa domineras lantbruksföretag av en åldrande lantbrukarkår, där 33 % av lantbrukarna 65 år eller äldre. Generationsskiften på gårdar har en förmåga att skjutas på men, det är en process som förr eller senare måste ske och desto tidigare processen påbörjas desto lättare blir processen. Att överlåta ett lantbruk till någon annan är såväl tidskrävande som en stor mental påfrestning för de inblandade - i de flesta fall är det ett livsverk som lämnas över till en yngre generation. Antalet gårdar och lantbruksföretag har i hela Europa minskat betydande genom åren. I samband med att gårdarna blir färre har de också blivit större och det är en betydande faktor när gårdarna ska generationsskiftas. En del av problematiken med generationsskifte som lyfts fram i denna kvalitativa studie är att det finns många unga som har ett intresse och en vilja för att driva ett lantbruk men, saknar samtidigt ett lantbruk att ta över. Idag krävs det höga kapitalinsatser vid köp av lantbruksfastigheter, vilket utgör en stor inträdesbarriär för unga personer födda utanför branschen. Samtidigt finns det många unga som har ett lantbruk att ta över hemma men, de saknar vilja och intresse att fortsätta bedriva föräldrarnas produktion. Möjligheterna vid överlåtelse av lantbruk är många. På Nya Zeeland och i Australien finns det andra modeller som används vid generationsskifte, vilket i sin tur bidrar till möjligheter för unga att ta över lantbruksföretag. Denna kvalitativa studie syftar till att utreda varför överlåtelseformer som exempelvis share-farming, som är vanligt förekommande i ovanstående länder, är ovanligt i Sverige. Det finns möjligheter att generationsskifta till personer utanför familjen genom delägarskap eller lantbrukskooperativt men, detta är mycket ovanligt i Sverige. Första steget i denna intervjustudie har varit att undersöka hur generationsskiften i regel sker i Sverige idag och vad som är det vanligaste. I andra steget har det undersökts vilka typer som inte görs. För att söka svar på frågeställningen har i tredje steget intervjuer genomförts med personer som besitter kunskap i ämnet. Respondenterna i studien är rådgivare, revisorer och banktjänstemän. De har under intervjuerna fått frågor rörande ämnet och har i sin tur berättat om sina erfarenheter och åsikter. Vad som kan konstateras är att det saknas viss kunskap om överlåtelseformer som share-farming, delägarksap och kooperativt drivande av lantbruk. Anledningen till detta kan bland annat anses vara att dessa typer av överlåtelseformer inte efterfrågas av lantbrukare som vänder sig till generationsskiftesrådgivare. Det finns andra delar inom generationsskifte som tar upp en stor del av frågan, nämligen gåvor och inskränkning av arvsrätt. För att överlåtelseformer som exempelvis share-farming skall bli aktuellt för svenska lantbrukare skulle en försvenskning av konceptet behöva ske - för att det skall passa svensk kultur, lag etc.