Barns delaktighet i vårdnadstvister- är det så bra som det låter? En kritisk granskning av om barns rätt till delaktighet i vårdnadstvister utifrån ett barnperspektiv är motiverad och om denna rätt behöver stärkas

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

Sammanfattning: Att värna om barn och barns rättigheter är frågor som ständigt är aktuella, och inom politiken framförs ständigt nya lagförslag på hur barnrättsperspektivet kan stärkas. I denna uppsats kommer därmed redogöras för om barns delaktighet i vårdnadstvister i den utsträckning som gällande rätt öppnar upp för är motiverad, samt om det är berättigat att stärka denna rätt. Uppsatsens syfte kommer uppnås genom att belysa dels vilka överväganden som från lagstiftarens sida motiverat en mer långtgående reglering kring barns rätt till delaktighet, dels vilka argument som talar för respektive mot barns delaktighet i vårdnadstvister. Metoden som kommer användas är för uppsatsen genomgående den rättsdogmatiska, innebärande att lagtext, lagförarbeten och doktrin kommer att användas. Då uppsatsens syfte är att göra en kritisk granskning av rättsutvecklingen och det rådande rättsläget på området, har användningen av en kritisk rättsdogmatisk analys, vilken öppnar upp för möjligheten att kritisera gällande rätt, medfört att uppsatsen syfte kunnat besvaras på ett nyanserat sätt. Det man kan se angående de argument och tankegångar som enligt lagstiftaren motiverat en mer långtgående reglering kring barns rätt till delaktighet, är att de till stor del grundat sig på överväganden om att barn i högre grad ska respekteras som självständiga individer med egna behov och intressen. Även Sveriges anslutning till barnkonventionen 1990, i synnerhet konventionens artikel 12, har från lagstiftarens sida under åren motiverat en mer långtgående reglering kring denna rätt. I doktrinen ser man att det råder relativt stor enighet om att en syn på barn som självständiga rättsliga subjekt är något positivt, då ett sådant synsätt ger barn möjlighet att se till att dess intresse tillvaratas genom hela vårdnadsprocessen. Barn har också gett uttryck för att de vill kunna påverka sin situation och att de känner sig lättade över att få komma till tals inom ramen för vårdnadstvister. De argument som inom doktrinen framförts mot barns delaktighet i vårdnadstvister, grundar sig i tanken om att barn behöver skyddas från ansvar, och att barn varken kan eller ska fatta beslut. Vissa barn tycker också det är jobbigt att bli indragna i föräldrarnas konflikter och att ha känslan av att de tvingas välja en av föräldrarnas sida. Ser man till omständigheter som att barn påverkas av sina föräldrar, känner sig pressade och upplever svåra lojalitetskänslor är det tveksamt om lagstiftningen ur ett barnperspektiv är motiverad, samtidigt är det viktigt att ta i beaktning att många barn mår bra av att vara delaktiga. Att stärka barns rätt till delaktiga genom att i lagtext förtydliga barns rätt till information i vårdnadstvister anser jag ur ett barnperspektiv är en bra väg att gå. Däremot, innan lagstiftaren stärker yngre barns rätt att vara delaktiga är det nödvändigt att från lagstiftarens sida fundera på om det inte är dags att ta problem med föräldraalienation, d.v.s. att barn påverkas av sina föräldrar, på riktigt.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)