Hörselteamets arbete: En brukarutvärdering i Lunds kommun

Sammanfattning: Det har framkommit i forskningsrapporter att elever med hörselnedsättningar har större svårigheter i skolan än normalhörande. Det är därför av intresse att genomföra en brukarut-värdering av eleverna i Hörselteamet i Lund för att undersöka måluppfyllelse samt att kvali-tetssäkra och lära mer om verksamheten för att eventuellt kunna förändra och utveckla den. Frågeställningar som behandlas är elevernas betygsnivå och deras uppfattning om hörselpe-dagogens insatser, stöd och bemötande och genomfördes i enkätform. Bemötandet jämförs också med skolans pedagogers bemötande. Målgruppen var eleverna i gymnasieskolan. Föräldrarnas godkännande inhämtades genom att enkäten skickades till hemadressen inklu-sive ett frankerat svarskuvert. Av 25 utskick inkom 15 svar vilket ger en svarsfrekvensen på 62,5 procent. Resultatet visade att en av fjorton elever inte uppnått det nationella betygsmålet på lägst godkänt i svenska och engelska. Däremot hade alla nått målet i matematik. Resultatet visar att det finns en skillnad beroende på kön och en tendens till skillnad beroende på dels elever ordinerad kontra elevgrupp inte ordinerad hörapparat samt den första kontakten med en hörselpedagog. Huruvida användandet av hörapparat och/eller hörseltekniskt kommunikat-ionsmedel eller inte spelade roll för den elevgruppens betyg, gick inte att säkerställa på grund av för litet underlag. Alla eleverna visade sig vara mycket nöjda med hörselpedago-gens insatser för en bra hörandemiljö samt det stöd och bemötande de fått medan resultatet för bemötandet från skolans pedagoger är något lägre. Intressant var att kontrollelevgruppen inte ansåg att de fått tillräcklig möjlighet att träffa andra elever med hörselnedsättning, vil-ket däremot de som ordinerats hörapparat ansåg. Resultatet av utvärderingen för det fortsatta arbetet visar på vikten att följa elevers studiere-sultat framöver samt att undersöka anledningen till att så stor del av eleverna i undersök-ningsgruppen inte använder den ordinerade hörseltekniska kommunikationshjälpmedlet. Arbetet med skolans pedagogers bemötande av eleverna behöver prioriteras liksom att se till att alla elever får tillräcklig möjlighet att träffa andra i samma situation. Fortsatt forskning behövs framförallt för att följa de integrerade/inkluderade elevernas be-tygnivåer och måluppfyllelse över tid samt anledningen till och konsekvenser av att elever inte använder den ordinerade hörseltekniska kommunikationsutrustningen.