Hemliga tvångsmedel i it-samhället: Hemlig avlyssning och övervakning av elektronisk kommunikation

Sammanfattning: Området för hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation (hemlig teleavlyssning) och hemlig övervakning av elektronisk kommunikation (hemlig teleövervakning) är ett område som tidvis vållar stor debatt bland jurister och även bland allmänheten. få EU-rättsliga akter har nog varit så medialt uppmärksammade som datalagringsdirektivet som nyligen ogiltigförklarades av Europeiska unionens domstol. Debatten är motiverade eftersom hemliga tvångsmedel är effektiva för att bekämpa brott samtidigt som de utgör ett intrång i de grundläggande fri- och rättigheter som garanteras av bl.a. svensk grundlag, den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR) och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Trots detta är det inte helt lätt att få en överblick över vad lagstiftningen innebär och vad som egentligen är möjligt ur ett teknologiskt perspektiv. Området kan upplevas svåröverskådligt på grund av att den straffprocessuella regleringen inte enbart finns i rättegångsbalken utan även i olika speciallagar. För att ytterligare komplicera saken så regleras vilka skyldigheter aktörer i sektorn för elektronisk kommunikation har att samarbeta med brottsbekämpandemyndigheter i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (LEK). Som ett resultat av detta är syftet med denna uppsats att försöka förstå vad lagstiftningen egentligen innebär. Frågeställningarna är därför vilka verksamheter som har en skyldighet att samarbeta med myndigheterna för brottsbekämpande ändamål och hur lagstiftaren motiverat lagstiftning om hemliga tvångsmedel. Eftersom hemliga tvångsmedel utgör ett intrång i de grundläggande fri- och rättigheterna är det viktigt att lagstiftningen upplevs som legitim. För att det ska vara möjligt att diskutera lagstiftningens legitimitet är det av stor vikt att förstå i vilken omfattning de hemliga tvångsmedlen används i praktiken och om lagstiftningen används mot de brott som motiverad dess tillkomst. Det är även nödvändigt att förstå vad regleringen i rättegångsbalken och LEK egentligen innebär. För att få en rättvisande bild av vilken information som kan inhämtas är det slutligen av vikt att förstå vilka uppgifter som inte omfattas av denna reglering. Alla dessa delar behövs för att förstå helheten, kunna föra en diskussion och komma närmare ett svar på frågeställningarna.