‘‘Allt har en negativ baksida också’’ : En kvalitativ intervjustudie om unga kvinnors upplevelser av sociala medier och deras psykiska välmående

Detta är en Kandidat-uppsats från Stockholms universitet/Sociologiska institutionen; Stockholms universitet/Sociologiska institutionen

Sammanfattning: Denna studie avser att, genom semistrukturerade intervjuer med unga kvinnor, studera kvinnornas egna upplevelser av de sociala medierna Facebook och Instagram, samt hur deras användning av dessa sociala medier eventuellt påverkar deras psykiska välmående. Detta förväntas bidra till en ökad förståelse om sociala mediers inverkan på människors hälsa. De teoretiska utgångspunkter som är centrala i denna studie är socialkonstruktivism, identitetsteori samt social jämförelseteori. Studien utgår från en fenomenologisk ansats vilket innebär att vi genom intervjuer ämnar studera kvinnornas subjektiva livsvärld utifrån deras egna erfarenheter och upplevelser kring ämnet sociala medier. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med åtta kvinnor i åldern 18-25 år, där en form av snöbollsurval har använts. Vidare har en tematisk analys genomförts, där teman identifierades utifrån vad som framkom i intervjumaterialet, som i sin tur analyserades i relation till de teoretiska utgångspunkterna samt tidigare forskning. Studiens resultat visar att det bland informanterna finns en stor variation i upplevelser av sociala medier som innefattar både positiva och negativa aspekter. Vidare framkom det att samtliga informanter upplevt att deras psykiska välmående påverkats av de sociala medierna Facebook och Instagram. Men hur och i vilken utsträckning de upplever sig ha blivit påverkade anger de främst berott på det dagliga humöret. Utifrån kvinnornas upplevelser gällande hur deras psykiska välmående påverkas av de sociala medierna, framträder känslor såsom avundsjuka och otillräcklighet kopplat till att de jämför sig med andra. Ur detta framträder känslor kring att vara missnöjd med sig själv och sin tillvaro, vilket i sin tur påverkar kvinnornas syn på sig själva. Kvinnornas upplevelser tolkades utifrån Giddens identitetsteori, då kvinnorna berättade om att de framställer och granskar sig själva och sina identiteter i förhållande till andra personer i dessa sociala medier. Att kvinnorna jämförde sig med andra och hur detta inverkade på psykiskt välmående tolkades utifrån Festingers sociala jämförelseteori. Vidare kunde den medvetenhet kring normer och beteenden som kvinnorna upplever konstrueras genom sociala medier tolkas i relation till socialkonstruktivismen. Detta har lett fram till en ny kunskap och ökad förståelse om sociala mediers påverkan på unga kvinnors psykiska välmående. Däribland att det finns en medvetenhet gällande sociala mediers påverkan samt hur denna påverkan visade sig vara högst individuell och föränderlig utifrån dess subjektiva kontext. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)