Kränkningsersättning - En studie av kränkningsersättningen enligt Brottsskadelagen

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen

Författare: Maria Persson; [2003]

Nyckelord: Skadeståndsrätt; Law and Political Science;

Sammanfattning: En person som blivit utsatt för en brottslig handling som innefattar en allvarlig kränkning av den personliga integriteten kan ansöka om brottsskadeersättning hos Brottsoffermyndigheten, antingen om gärningsmannen inte har pengar att betala det skadestånd som domstolen dömt ut eller om gärningsmannen är okänd. Först måste alla andra möjligheter till att erhålla ersättning uttömmas t ex måste den sökande först försöka att få kompensation från överfallsskyddet i sin hemförsäkring eller från gärningsmannens ansvarsförsäkring. Brottsskadeersättningen är således en statlig ersättning, som finansieras genom skattemedel. Ett beslut om ersättning från Brottsoffermyndigheten kan inte överklagas till allmän domstol. BrL är först och främst tillämplig då brottet begåtts i Sverige, men även i de fall då brottet begåtts utomlands mot någon som vid tidpunkten hade hemvist i Sverige. Kränkningsersättningens storlek varierar således beroende på vilken typ av brott som den skadelidande blivit utsatt för. T ex ligger den allmänna ersättningsnivån vid våldtäkt på 75 000 kr och vid grovt sexuellt utnyttjande av underårig på 150 000 kr. Den allmänna ersättningsnivån vid mordförsök ligger på 100 000 kr. Generellt har ersättningsnivåerna höjts de senaste åren. Att de allmänna ersättningsnivåerna har höjts är en faktor som bidragit till att Brottsoffermyndigheten totalt betalar ut högre belopp i brottsskadeersättningen årligen. En annan faktor som bidragit till ökningen är den förbättring som skett av polisens informationsplikt till brottsoffer om deras möjlighet till ersättningen enligt BrL, vilket har lett till att antalet inkommande ansökningar ökar från år till år. Brottsoffermyndigheten är inte bunden av ett domstolsavgörande avseende skadeståndets storlek utan de vidtar en egen prövning. Ett belopp som en domstol dömt ut kan därför både höjas och sänkas av Brottsoffermyndigheten. Ersättningen bestäms utifrån olika ersättningsprinciper som återfinns i 5 kap. 6 § 1 st. SkL, t ex ska hänsyn tas till handlingens art och varaktighet, om handlingen haft förnedrande inslag och om handlingen inneburit missbruk av ett förtroendeförhållande. En självrisk på 1200 kr dras från ersättningsbeloppet för att det inte ska bli gynnsammare att erhålla ersättning från Brottsoffermyndigheten än i de fall då ett försäkringsbolag betalar ersättningen. Kränkningsersättningen kan falla bort med hänsyn till den skadelidandes eget uppträdande vid brottstillfället. Jämkas personskadeersättningen lämnas oftast inte någon kränkningsersättning. HD är den instans i Sverige som egentligen skapar praxis. Brottsoffermyndigheten däremot har utvecklat en omfattande praxis, vilken blivit vägledande för domstolarna runt om i landet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)