Vad matematiklärare vet och vill veta om nya elever : En kvalitativ fallstudie i lärares syn på informationsflödet vid överlämningar i grundskolan mellan årskurs sex och årskurs sju.

Detta är en Magister-uppsats från Linnéuniversitetet/Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik, DFM

Sammanfattning: Varje år börjar mer än 100 000 elever årskurs sju. Genom överlämning förbereder mottagande skola att ta över undervisningen. Hur går övergången till på respektive skola? Hur bör överlämningar gå till enligt matematiklärare intervjuade i denna studie?   De ger sin syn på likvärdig utbildning, individualisering, den röda tråden genom matematikundervisningen, konstruktivistisk undervisning och komplexiteten i matematiklärares uppdrag. Syftet med studien är att komma åt vad som underlättar arbetet med att hitta elevernas förkunskaper i matematik.   Bedömningsmatriser vid överlämningar är välkomna, men fokus bör ligga på ett organisatoriskt plan enligt matematiklärarna. Även andra rutiner bör granskas för att främja det matematiska lärandet. Lärarna är medvetna om att om man skall bedriva en konstruktivistisk undervisning måste man fånga upp eleverna där de står kunskapsmässigt. Då de aldrig vet allt om enskild elevs verkliga matematikkunskaper, är chanserna större att ge eleverna adekvat utbildning om förutsättningarna är de rätta. Nämligen vetskapen om enskilda elevers speciella behov, möjligheten att ha nära pedagogiskt samarbete med kollegorna, möjligheten att snabbt få specialundervisning till elever som behöver det. Arbetet underlättas också om eleverna kan läsa och skriva på svenska, har matematiska förkunskaper som behärska de fyra räknesätten, förstå likamedtecknets betydelse och att ha både praktiska och skriftliga erfarenheter av att lösa matematiska problem. Lusten att lära har stor betydelse för skolmatematiken.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)